Welcome mr Ångest!

Det är meningen att denna blogg ska återspegla mitt liv. Och jag skriver om alla roliga saker jag gör och om mina underbara vänner. Men ibland måste man också skriva de dåliga sakerna. När livet inte nödvändigtvis inte är så kul. När man kanske inte tycker om det som sker. Och jag är absolut inte personen som ofta pratar om hur jag känner eller mår. Jag kan prata om känslor, men inte om de känslor som jag känner just i den stunden. Jag har någon sprärr där och det är därför jag också älskar att skriva. Det har för mig varit det bästa sättet att få utlopp för mina känslor, utan att någon dömmer, tycker eller suckar.

Idag gick jag nämligen inte till skolan, jag har legat i min säng fram till klockan två och bara varit. Och jag gick inte till skolan för att jag var lat. Det var bara det att jag inte riktigt hittade styrkan att gå ut. Jag kände det redan igår efter bion att ångest nivån var ovanligt hög för att vara en vanlig Tisdagskväll. Jag bär nästan alltid runt på ångest och jag är van, men igår var den som sagt ovanligt hög och jag hade en känsla att jag inte skulle kunna gå till skolan idag.

Min ångest är den typen av ångest som inte tillåter mig göra saker. Jag vill bara ligga i sängen och stirra in i en vägg. Och det är mer eller mindre vad jag gjort idag. Det tar många timmar och ibland dagar att få ner nivån av ångest och samla ihop tankarna. Men jag brukar lyckas men i de stunderna behöver jag bara lugn och ro. Dock var dagens ångestattack inte så stor, så jag börjar känna mig mer okej.

Men jag vet också att den kan komma tillbaka när som helst. Och oftast är det en blandning av saker som jag själv skapar, nämligen; stress, press, dåliga sömnvanor och alldeles för mycket tänkande. Denna månad har dessutom leverat en och annan tung nyhet. Så allt detta blandat med att livet är livet helt enkelt gör att dagar som denna dyker upp. Dagar då jag behöver ligga i mitt rum med gardinerna fördragna för att orka samla mig. För att orka fungera dagen efter. Jag har nyss druckit en stor kopp te tillsammans med min mamma och jag ska snart ta en promenix för att rensa huvudet ännu mer och få in positivt tänkade i min hjäna.

Lucia

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".