1 av 2
2 av 2

Farliga grejer

Det e såhär i min familj, att ibland från ingenstans så kan vi börja köra tävlingsgrenar i hallen. Man snackar i hallen lite och kommer in i the mode bara. Typ vem som kan stå bäst på händer (skillz har jag), vem kan stå i nittio grader längst (tung är jag), vem som kan göra flest armhävningar (ingen kommentar här) haha.

Jag var hos min pappa häromdan (mina päron e skilda), sen när jag skulle dra så sa min brosha "vem kan stå på händer?" och började göra det. Så då självklart måste jag visa att jag också kan ni vet. Och sen måste min pappa också visa att han har skillzen kvar i kroppen trots sin mogna ålder. Så vi börjar köra, Eddie först med sina långa ben (som knockade mig när jag stod bakom honom), sen jag (haha helt smidigt .. eller inte), sen min pappa, (med sin egen omgjorda stil) han stod inte ens på händer utan han gjorde nån stå-på-armarna istället. Haha och sen, rätt som det var så hör man aaaaaaah.. och boooooom! Han ramlar. Ingen förvarning alls. Jag och Eddie ba, "wöuw hur gick det?!" Och han ba "hahahaha inga problem".
Alltså grejen e, han försöker inte vara rolig, utan han e bara det utan attanstränga sig. Det e det som e roligt.

Till en annan sak snabbt. Haha det värsta e när en bekant till familjen eller en släkting som man inte känner så väl, drar ett tråkigt skämt. (bästa exemplet e när äldre folk ska dra skämt om saker som var roliga på "deras tid", typ, "så tog vi en bärs och drog hem till fruntimmret som bodde i vedboden, sen blängde hon på mig och sa, hejhoppsan där!" Så måste man låtsas le och låtsas garva hela tiden och det värsta av allt, man måste låtsats att man hajade skämtet. Hahah knas.

Peace (..Up A-town down! dudUdudU.. ni som fattar, fattar haha)

/Emma

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".