Stockholmsparet åkte till Kiev för att använda en surrogatmamma

3:28 min

Anneli Diehl saknar livmoder och kan därför inte bära ett barn. Tillsammans med sin man Navid reste hon till Kiev för att där få hjälp av en surrogatmamma.

Anneli Diehl föddes utan livmoder och kan därför inte bära ett barn. Men hon har ägg och äggstockar och hade därför möjligheten att få ett biologiskt barn via surrogatmödraskap. 

Surrogatmödraskap är något som är kontroversiellt och idag inte lagligt i Sverige. Därför väljer många att åka till andra länder för att göra det. Annelie och hennes man Navid Diehl valde att använda sig av en surrogatmamma i Kiev.

– Man väger saker fram och tillbaka etiskt. För mig har det här varit en lång process och jag har då kunnat göra mycket research, säger hon. 

Förstår ni den kontroversiella aspekten ur det?

– Det här är någonting man måste vara supernoga med och undersöka så att det sker på ett schysst sätt och så att ingen blir utnyttjad, säger Navid. 

Om surrogatmödraskap

Surrogatmödraskap är inte tillåtet inom den svenska sjukvården. Samtidigt åker allt fler svenskar utomlands för att förverkliga drömmen om ett barn. Branschen tror nu att antalet barn som föds av surrogatmödrar i år blir fler än antalet internationella adoptioner.

Flera fall av surrogatmödraskap har skapat rubriker, som när en kvinna dog i Indien efter att ha fött barn åt ett norskt par. Kritiker menar att det är en oreglerad bransch med etiska problem.

Till en början förknippades surrogat främst med fattiga länder i Asien. Men motståndet har växt, land efter land har stängt ner möjligheten för utländska medborgare. Och nu har branschen flyttat vidare – bland annat till länder som Georgien, Ukraina, Ryssland och USA.

EU-parlamentet fördömer surrogat och menar att det strider mot kvinnans människovärde, att hennes kropp och dess reproduktiva funktioner ”utnyttjas som en handelsvara”.

Inom den svenska sjukvården är det inte heller tillåtet – varken kommersiellt eller altruistiskt, alltså att en kvinna ställer upp utan ekonomisk ersättning. Sveriges regering menar att beslutet att bära ett barn måste vara ”fritt från påtryckningar, känslor av inre tvång eller dolda ekonomiska motiv”.

Att säkerställa det vid ett surrogatarrangemang, menar regeringen, är mycket svårt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista