Kino special: "Det var en gång en filmpolitik..." - om hur filmen blev kultur

P1 fredag 1 maj kl 18.15 samt 3/5 kl 16.03

En gång fanns det en nöjesskatt, och därjämte filmcensur. Och det var en gång ett filmavtal och därtill hörande Filminstitut. Och det var en gång en Harry Schein.

I september presenteras ett nytt filmavtal av utredaren Mats Svegfors.

När det gäller film, så är en stor del av politiken styrd genom ett frivilligt branschavtal. Där en andel av pengarna du betalar för din biobiljett går till Svenska Filminstitutet, som i sin tur sedan delar ut pengarna på nytt i en rad olika stöd - där det viktigaste är det som går till produktionen av nya filmer. Ett på sin tid unikt avtal där marknad och kultur, kvalitet och kommers skulle samarbeta.

Men utvecklingen har sprungit om avtalstexterna och branschen står nu inför stora omställningar. Digitala biografer, fildelning, YouTube och hemmabioexplosionen är begrepp som knappast fanns på kartan när grunden för svensk filmpolitik las på 60-talet. Inom filmbranschen höjs nu en del röster som tycker att staten ska gå in och ta ansvaret istället och driva en medveten politik som man gör inom teater, litteratur och andra kulturområden.

Göran Sommardal försöker förklara grunderna till varför just filmen regleras som en branschfråga. Och hur filmpolitiken från början mest handlade om censur och barnuppfostran, snarare än kvalitet och kultur.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".