Hela programmet i text

Det här är Radiokorrespondenterna, idag från Belgrad. Jag heter Johan Bergendorff, bevakar global hälsa och idag ska det handla om var i Europa det är allra bäst att bli sjuk...

Jag sitter på ett café på sjukhuset Dragiša Misović, mitt i Belgrad.  Med mig som gäst i dagens radiokorrespondenterna i Sveriges Radio P1 har jag Arne Björnberg som är ordförande för tankesmedjan Health Consumer powerhouse, som rankar vården i 36 länder i Europa årligen. Du har också varit sjukhuschef i Umeå och så är du gästprofessor i hälsostyrning vid FN-universitetet European Center for Peace and Development här i Serbien.

I den rapport Arne Björnberg basar över så Euro Health Consumer Index så hamnade Serbien på delad 20-plats och var en raket för att landet är på gång att minska sina vårdköer med hjälp av det nya tidsbokningssystemet Moj Doktor där husläkarna tillsammans med patienterna kan se alla tider för undersökningar med magnetkamera, röntgen, operationer, annan specialistvård och boka in snabbast möjliga lediga tid. 
 
Det är extremt svårt att få till en intervju med serbiska hälsoministeriet om det nya vårdbokningssystemet Moj Doktor som ska få bort alla vårdköer i landet. De kräver bland annat att svenska ambassadören i Serbien skriver ett rekommendationsbrev att det verkligen är nödvändigt för svenskarna att få höra svaren på mina frågor, vilket han snällt gör. Till slut blir jag lovad att få träffa en vårdcentralsdoktor och en patient som ska visa Moj doktor det fungerar i verkligheten och få skriftliga svar på mina frågor till ministeriet.
 
En äldre snaggad och rundlagd herre i grå pikétröja hälsar med ett fast handslag. Han presenterar sig som medicinprofessor Miloš Diklić, men han visar sig inte vara doktorn utan patienten och han bara har extremt gott att säga om det nya bokningssystemet. 
 
Förr var det tusentals patienter som trängdes på akuten, nu har Moj Doktor fått bort köer och väntetider hävdar mannen som presenterat sig som Miloš Diklić och säger att han har prostatacancer och dessutom problem med lungorna som han behöver ha undersökta. Den unga allmänläkaren Nenad Djordjević som också är snaggad och bär vit rock kollar i datorn om det finns någon ledig tid för en lungröntgen. 
  J
o då det finns faktiskt en ledig tid om tio minuter, säger läkaren Nenad Djordjević. Sådan tur har inte alla, ofta kan man behöva vänta till nästa dag. 
 
Patienten säger att det här inte var planerat eller förberett, det bara blev så. Jag frågar raskt om jag får följa med honom till den undersökningen. Oroliga blickar utbyts med hälsoministeriets PR-ansvarige som övervakar intervjun. 
 
Läkaren Nenad Djordjević säger snabbt att vi missat patienttiden, de tio minuterna har redan gått påstår han. Det får bli imorgon, då jag flugit hem. Jag passar på att fråga Nenad Djordjević vad han tycker om Moj doktor. 
 
Det är ett bra system generellt svarar läkaren, lite buggar behöver fortfarande fixas men jag har fått mer tid över till varje patient när all information finns samlad i de elektroniska journalerna och alla uppföljande undersökningar går snabbt att boka och patienterna har slutat att irra runt i vården. Jag tackar så mycket för deras tid och lämnar vårdcentralen med en stark känsla att det spelats en del teater för mig. Särskilt sedan jag och min tolk förgäves försökt hitta några spår av medicinprofessor Miloš Diklić på nätet. Och några skriftliga svar från hälsoministeriet får jag aldrig trots upprepade löften.

När jag frågar andra patienter jag möter i Belgrad så bekräftar de att visst går det ibland att få en läkartid snabbt tack vare det nya systemet, men för många behandlingar finns inga tider alls att boka. En kvinna säger att hon väntat tre år på att få en tid till en operation till exempel.

Och när jag besöker en annan vårdcentral och vi hör med patienter i väntrummet så fick de alla samma morgontid klockan 8, bokat för en månad sedan, och har sedan suttit i timmar och väntat på att någon läkare ska ha tid med dem. En dam är så arg att hon inte vill prata, en annan säger att det funkar fruktansvärt dåligt, men när hon hör att jag kommer från Sveriges Radio ändrar hon sig snabbt och ber tolken säga att allt med Moj doktor är toppen.

Att få koll påhur bra Moj termin, ursprungssystemet i Makedonien som enligt Euro health consumer index fått bort alla vårdköer på sex månader och fördubblat vårdkapaciteten utan en enda extra dinar till mer vårdpersonal eller apparater och lokaler, visar sig också svårt. Någon oberoende forskningsstudiie finns inte. Bara en rapport från den Australiska IT-firman som säljer mjukvaran. Till slut får jag en intervju med Caklina Zagoroska, rådgivare på Makedoniens e-hälsomyndigheten.

Caklina Zagoroska bekräftar att systemet fått bort alla väntetider och levererar dubbelt så mycket vård. Förklaringen är sannolikt att en massa luckor och väntetid för läkarna försvunnit när alla arbetstimmar utnyttjas maximalt liksom röntgenapparaterna. Dessutom får läkarna alla information de behöver samlat om patienten direkt på skärmen via de digitala journalerna istället för på papper. Patienterna ärt nöjda i våra undersökningar , säger Caklina Zagoroska, bara 60 procent behöver vänta mer än en timme i väntrummet efter den utsatta tiden de fått via systemet.

Enligt Caklina Zagoroska kommer det att bli tydligt för patienterna med det nya bokningssystemet Moj doktor som Serbien nu håller på att införa vad som funkar bra och vad som är ineffektivt i Serbiens sjukvårdsystem.

Arne Björnberg på Helath Consumer Powerhouse säger att han med en bakgrund på IBM vet hur ofta sådana här IT-hälsosystems effekter kan överdrivas, så han åkte själv till Makedonien för att kontrollera på plats, intervjuade vårdgivare och patientorganisationer innan man kände sig övertygade att systemet verkligen fungerar så bra som det påstås. 

Serbien hamnar på delad 20 plats bland 36 länder i Europa och enligt Arne Björnberg så är inte de medicinska resultaten så bra än, även om det förbättrats under senare år, dessutom är korruptionen omfattande inom vården.

Det här med korruption, att man som patient tvingas betala läkare under bordet för att komma förbi kön eller få den vård man behöver har jag rapporterat en hel del om, tex från Kina och Indien. 
 
Richard Mahapatra är reporter på en indisk miljötidning i huvudstan New Delhi. På skrivbordet står en bild på hans gamla pappa. För tre år sedan snubblade den pigga 95-årigen och bröt lårbenshalsen hemma i Sonepur i östra Indien. Där finns inga sjukhus, men en toppkirurg på besök i småstan gav familjen råd.

"Det är inga problem att operera in en höftprotes, det gör vi till med på 100-åringar. Det är helt säkert och han kommer att gå inom en vecka", sa kirurgen. "Men ni ska inte göra det på det statliga sjukhuset i Odisha, utan en privatklinik som är mycket bättre."

Familjen betalade 15 000 kronor och pappan fick sin operation. Sedan började problemen, för den privata intensivvårdsavdelningen hade vare sig utrustning eller utbildad personal. Pappan drabbades av infektioner och lunginflammation. Familjen tvingades betala ytterligare 60 000 kronor för vården och beslöt tillslut ta hem honom.

Efter 5 dagar hemma dog pappan. Efteråt har Richard Mahapatra grävt och upptäckt många läkare som åker till indiska avkrokar utan sjukhus och som han beskriver som asätare. De lurar folk till undermåliga privatkliniker och tjänar tiotusentals kronor på kuppen.

Astronomiska läkarräkningar är idag det vanligaste orsaken till skuldsättning i Indien. På de statliga sjukhusen får man köa i timmar tvingas ofta betala mutor trots att vården ska vara gratis eller så går man till en privatläkare, vilket de flesta indier väljer. Problemet är bara att långt mer än hälften av doktorns lön utgörs av provision på mediciner och behandlingar.

Doktor Puneet Bedi är en välkänd gynekolog på ett toppsjukhus i Delhi, men tar emot hemma. Vad han har att säga är inte populärt bland kollegorna, ingen vill dricka té med honom och barnen har blivit hotade. För Puneet Bedi vägrar ta emot mutor och har till och med gått ut i TV och sagt att hans kollegor måste göra det samma. Sluta skriva ut onödiga mediciner, göra låtsas undersökningar och till och med operera utan anledning, allt för att tjäna en extra hacka.

--Det finns vissa saker man bara inte gör, begår incest till exempel säger Puneet Bedi eller som läkare att medvetet skada sina patienter, säger Puneet Bedi.
 
– Det här vi hörde om läkarkorruption från Indien, förekommer det i Europa också Arne Björnberg?
 
 – Ja, men kanske inte riktigt på den nivå som finns i Indien. Korruptionen i Europa är väldigt nära korrelerad till inkomstnivån vilket vi visat i en rapport, säger Arne Björnberg och fortsätter. Patienter som tvingas betala doktorn under bordet är bara tredje största pengaflödet i Serbien. Störst är sjukhuschefer och klinikchefer som i maskopi med leverantörer blåser upp fakturor och delar på mellanskillnaden och näst störst är klinikchefer som säljer tjänster till yngre läkare. Hela östblocket utom Tjeckien har mycket vårdkorruption. Italien och Grekland har mer korruption än de borde ha i förhållande till ekonomisk nivå.
 
I Euro health consumer index ranking hamnar svensk vård på en tolfte plats, trots att de medicinska resultaten är i världselitklass.

– Sverige hamnar högst i den tyngst viktade klassen medicinska resultat, men sämre i den näst tyngsta tillgänglighet som patienterna värdesätter högt. Hade Sverige haft Belgisk tillgänglighet så hade Sverige kommit etta i vårt index och slagit holländarna, svarar Arne Björnberg. 

Av den ansedda brittiska medicintidskriften British Medical Journal BMJ så fick Euro Health consumer index rankingmetodik svidande kritik 2016. De ansåg att gränser var godtyckliga så att länder som hade extremt lika poäng ändå hamnade i olika grupper som slår hårt på placeringen. Att medicinska resultat väger nästan lika högt som tillgänglighet, att vara bland de bästa i världen i canceröverlevnad som Sverige väger lika tungt som att man i Makedonien kan träffa en specialistläkare utan att köa.

Arne Björnberg svarar att man höjt viktiningen sedan BMJs kritik på medicinska resultat och att man visat att det går att jämföra de bästa sjukhusen, det stämmer inte att de har svårare fall och därför sämre resultat.

De svenska vårdköerna är relativt långa. Danmark däremot hamnar på en tredjeplats. Vi kan väl höra en bit ur ett reportage jag gjorde i somras hur de har lyckats få ned sina vårdköer.
 
Maria Lassen är 48 år och ligger nyopererad i en sjukhussäng med sondslang i näsan på Rigshospitalet i Köpenhamn. När hon fick veta att hon kräktes för att en knöl på bukspottskörteln växt sig allt större blev hon livrädd. Hon visste att prognosen för den sortens cancer är dålig.

– När man väntar på besked och behandling så är oron för att cancern ska sprida sig fruktansvärd, berättar Maria Lassen.

Men efter att läkarna uteslutit magsår, gallsten och hepatit så har det gått fort. Två veckor för undersökningar och två veckor till innan hon opererades, precis som den danska cancervårdgarantin föreskriver. Fast Maria Lassen hade gärna velat att det gick ännu snabbare.

– Framtiden känns skrämmande, säger Maria Lassen med gråten i halsen.

Hon har en man och en åttaårig dotter hemma. Just nu väntar hon på besked från patologen om det är en elakartad tumör kirurgerna plockat ut och hon hoppas då att hon tillhör den minoritet som lever många år efter behandling.

Intill sjukhussängen står klinikchefen Jens Hillingsø och torkar Marias tårar. Han har sett hur överlevnaden för många cancertyper förbättrats dramatiskt under senare år, dels för att den högspecialicerade vården samlats på färre kliniker, dels för att man infört så kallade pakkeforløb, standardiserade vårdförlopp likt ett löpande band som ska garantera att behandling påbörjas så snabbt som möjligt.

– De standardiserade vårdförloppen har fått oss att nyttja våra resurser mer effektivt och fokusera på att ge patienterna vård snabbt, säger Jens Hillingsø som är ordförande i danska kirurgsällskapet.

Vårdköerna i Danmark har sjunkit stadigt de senaste 15 åren. Sjukvården har fått mer pengar för att bygga bort flaskhalsar och regionerna, motsvarigheten till landstingen, har piskan på sig att betala för privat vård till patienter som inte får diagnos och behandling inom två månader.

Maria Lassen fick sin knöl på bukspottskörteln bortopererad på Rigshospitalet i Köpenhamn efter två veckor. I Sverige klarar man den uppsatta ledtiden på en dryg månad för att ta bort en bukspottskörteltumör bara för hälften av patienterna. Det är omänskligt tycker Maria Lassen.

Enligt Arne Björnberg så är Danmarks styrka förutom de standardiserade vårdförloppen också deras politiska ledarskap kring vården med kraftfulla hälsoministrar som enligt honom saknas i Sverige pga den fragmenterade situationen med 21 landsting. Dessutom får sjukhusen betalt i proportion till vad de gör.
 
Etta i Euro health consumer index med bäst vård i Europa kommer dock år efter år Holland.

Jag reste till Nederländerna också i somras för att se hur det står till där med primärvården och särskilt hur man tar hand om alla kroniskt sjuka.
 
61-åriga Anneke de Swart i Nederländska Voorshoten några kilometer från Haag har typ 2 diabetes och svår astma men hon hoppas ändå att hon ska leva tills hon blir hundra. Husläkaren finns fem minuter bort och honom och sjuksköterskan har nu gått till i 14 år.

Hon är mycket nöjd med den primärvård hon får liksom de flesta holländare som haft samma doktor i åratal och ofta får en besökstid samma dag de ringer. Men när prognoserna visar att fyra av tio i befolkningen snart kommer ha en kronisk sjukdom och var fjärde är pensionär så har politikerna utvecklat en ny betalningsmodell för att stoppa kostnadsökningar och ge ännu bättre kvalité i vården.
 
Anneke de Swart berättar att hon och ett gäng diabetiker gått med husläkarmottagningens dietist till mataffären för att lära mer vad de ska äta för att må bra. Varje vecka går hon numer också en milslång promenad med sin rullator tillsammans med andra patienter och husläkaren och känner sig i toppform.
 
Betalningssystemet som på engelska kallas bundled payment innebär en klumpsumma per år som de holländska husläkarna kan styra över så att varje diabetiker får all vård de behöver. Från dietist till livstilscoach, fysioterapi, fotspecialist, ögonkoll förutom blodsockertester och mediciner.

Husläkarna har slagit sig ihop i större vårdgrupper för att klara kraven och enligt forskare så har det lett till nya innovativa lösningar och mer förebyggande vård av den typ som Anneke de Swart fått.

Det nya nederländska vårdpengsystemet för integrerad vård växer snabbt och gäller nu också hjärt- och lungsjuka, eller de som behöver ett nytt knä eller har HIV. För gravida har man dessutom sett till att klumpsumman gäller både mödravård och förlossningsvård och alltså gift ihop husläkarna och sjukhusens BB-avdelningar med samma vårdpeng. 
 
Jeroen Struijs, forskare vid Leidens universitet och Nederländska folkhälso- och miljöinstitutet RIVM säger att idén med den nya vårdpengen är att styra mot vad som är bäst för patienten, inte husläkarens plånbok. Att stimulera integrerad vård, samarbete mellan olika vårdprofessioner, undvika överutnyttjande och onödiga prov och att minska antalet patienter som måste läggas in på sjukhus, vilket redan syns i statistiken.
 
Arne Björnberg anser att den  nya Nederländska modellen med bundled payments, en klumpsumma för varje dignosgrupp för att primärvården ska kunna ta ett helhetsgrepp över kronikervården, är värd att inspireras av för andra länder, men att kopiera rakt av är sällan lyckat.
 
– Arne Björnberg, om du var på semester var som helst i världen och blev akut sjuk, vilket land skulle du då välja? Var har de världens bästa vård?
 
 – Är man rik så är det USA, men där kostar det en förmögenhet. Annars Frankrike, Holland, Schweiz. Får jag besked att jag behöver en ny höftled så skulle jag prata med Försäkringskassan om att få det gjort i Kroatien och sedan få två veckors konvalescens vid Adriatiska havet, det blir ändå mycket billigare än att få det gjort i Sverige. 
 
Nästa veckas program görs av Sveriges Radios Londonkorrespondent Claes Aronsson som tar upp Brexit och hur företag och vanliga britter nu förbereder sig för att göra slut med EU.
 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista