När när Giuseppe Verdis opera Ernani hade premiär var det påven Pius IX som fick hyllningar.
Måndag 22 februari - IIl Risorgimento del 3

Kyrkan, staten och religionen…

…Ett evigt tema i Italien. Och ett tema som just den här veckan ställs på sin spets i serien om Italienska Risorgimento.
Veckans avsnitt handlar bl. a. om den förväntan som uppstod efter valet av Giovanni Maria Mastai till ny påve. Året var 1846, två år före det europeiska revolutionsåret. Den nye påven tog sig namnet Pius IX, Pio Nono på italienska. Men en majoritet bland Italiens patrioter hoppades starkt på att den nye påven skulle vara positiv till en italiensk nationalstat och att hans uppfattning av evangeliet skulle överensstämma med tidens sociala reformatorers.

Därför är det påven som får hyllningar och bifall när Giuseppe Verdis opera Ernani har sin premiär på Bolognas Teatro Comunale. Men alla förhoppningar skulle snart komma på skam. Påven övergav snart sin liberala framtoning.

Kyrkans politik blev den gamla vanliga: hård repression mot oliktänkande och nya allianser i avsikt att bevara Kyrkostaten som en påvlig angelägenhet.
Och då kan man ställa sig frågan: vad betyder detta för Italien idag? Som ett exempel på hur aktuellt ämnet är, publicerade ekonomitidningen Il Sole 24 Ore i söndags en recension av en nyutkommen bok av Turinprofessorn i nutidshistoria Francesco Traniello («Religione e Stato nazionale», il Mulino, Bologna, pagg. 352, €26,00). I den analyseras den konflikt som uppstod under il Risorgimento mellan katolikerna som uppfattade sig själva som bärande av den verkliga kristna statside’n i Europa, och de sekulära krafterna som ville hugga av det här bandet. 

En svårsmält konflikt som skär rätt igenom den politiska debatten i Italien ännu idag. Men framför allt visar detta vilket enormt komplicerat företag det var knyta samman Kyrkostaten till de övriga staterna på den italienska halvön. Man hade att göra med en stat som var långt ifrån att vara ”normal”. Med ett statsöverhuvud som dirigerade tankar och handlingar hos en majoritet av statscheferna i Europa. 

Detta kan vara intressant att hålla i minnet när vi idag – ofta litet väl kortsiktigt – funderar över dagens enade Europa och dess problem.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".