Köplats - värd att dö för

Mitt köande för att få komma in på ackrediterad plats på Draken idag har slagit rekord. Visserligen hade jag ingen sovsäck eller byggde ett plastskydd som Springsteenfansen på andra sidan gatan men ändå.

Efter att ha blivit avvisad från ”Waltz with Bashir” pga platsbrist stoppade jag och 30 andra journalister blocket i rocken och lunkade därifrån. Samma gäng kom alla samtidigt på den briljanta idén att vara först i kön till nästa film. Jag var på plats 65 minuter innan och kom på 3:e nördplats. Sen hände något. Kön växte. Utvecklades. Folk började trycka på. En rödhårig kvinna dyker upp från ingenstans efter 20 minuter och ställer sig oskyldigt bredvid mig... Jag säger inget. Men stämningen blir hotfull. En dam bakom mig börjar högt diskutera hur kösystemet fungerar. En annan börjar prata om det oetiska i att tränga sig ”- faktiskt”. En tredje tar mod till sig och går fram till den rödhåriga och säger: -Man måste faktiskt stå i kö...
Den rödhårliga kvinnan tittar upp och säger:
-Äh, den där kön funkar ju inte, det är bättre om alla bara står här framme....
Det blir: Kaos.
Kaos.
Det vi slåss om genom att stå stilla i kö och sucka högt. 20 ackrediteradeplatser på Revolutionary road.
Köplats. Värd att dö för.
Vi är inte kloka.

/Lisa (som för övrigt tyckte att filmen var fantastisk)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".