Det kallas redan för Bazingate...

Ja, så sa Mårten Blomkvist, som skriver för Dagens Nyheter till mig igår. Han syftade på det väldigt märkliga beslutet att pressvisa Ken Loachs nya film i en av festivalpalatsets mindre biografer, döpt efter regissören André Bazin.

Loach film blev ju klart till tävlingen bara några dagar innan festivalen drog igång, så man kan ju förstå att det kanske varit svårt att hitta lämpliga lokaler. Å andra sidan var det bara press med prioriterad ackreditering som fick gå på visningen överhuvudtaget. Alltså inte jag. Och någon tredje visning för filmen, som alla tävlingsfilmer har här nere, verkar det inte heller bli.

Nu har de lovat oss gott om pressplatser på den offentliga röda mattan-visningen i eftermiddag. "Var där en halvtimme innan visning sa en festivalfunktionär till mig. "Kom en timme innan visningen", sa en annan till Lisa. " Som vanligt i Cannes går man efter uppgifterna hos den som är mest nojig.

Annars har det varit Innaritus Biutiful som ställt till mest dramatiska köer så här långt på festivalen. Sista visningen hade det kommit så mycket marknadsfolk till att hela det från början bristfälligt uppbyggda kösystemet föll samman. Alla stod i fel kö, och till sist smet folk in från ett hål i avspärrningen när vakterna tittade åt ett annat håll.

Å andra sidan kan det vara panik och armbågar för en film där salongen sedan nätt och jämnt blir halvfull. Det blir helt enkelt lätt hysteri på den här festivalen. Allt är nu och på liv och död och om jag inte ser den här filmen NU SÅ KOMMER ALLA MINA DEADLINES ATT SPRICKA.

Själv fick jag sovmorgon idag, och har suttit och jobbat lite med fredagens program. Det blir en så sjujäkla fet sändning att vi borde ringa till radioledningen och insistera på att vi får dubbelt så mycket sändningstid imorgon.

Hälsar Roger, som snart ska ge sig iväg och börja köa till Ken Loach-filmen. Som börjar 16.30.