Helene Hellmark Knutsson lördagsintervjun
Helen Hellmark Knutsson i Ekots lördagsintervju. Foto: Foto: My Rohwedder/Sveriges radio
EKOTS LÖRDAGSINTERVJU 20 FEBRUARI - HELENE HELLMARK KNUTSSON

Hellmark Knutsson: Ska inte finnas en gråzon för ansvaret

"Det är lätt att skrika efter en haverikommission"
0:19 min

Trots flera varningstecken kom skandalen på KI som en överraskning för regeringen. 

I Ekots lördagsintervju svarade Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning på kritiken – och vilket ansvar regeringen hade. 

Men någon haverikommission är inte aktuell. 

– Det är viktigt att hålla huvudet kallt, säger hon. 

Just nu pågår flera utredningar om den forskningsskandal som rullats upp av SVT:s Dokument Inifrån, och som av kritiker beskrivits som ett etikens Tjernobyl.

Varför har inte regeringen tagit initiativ till en haverikommission? Varför är det Karolinska institutet som ska göra detta?

– Det är ju väldigt lätt att skrika efter just en haverikommission. Det låter ju som en bra lösning på allting, men jag tycker att det är viktigt, nu pågår ett tiotal utredningar kring det här fallet och för mig och för regeringen är det ju viktigt att hålla huvudet kallt och se till att vi utreder rätt saker - och att vi gör det på rätt nivå, säger Helene Hellmark Knutsson.

Hur vet man att man utreder rätt saker?

– Det är det vi har tagit oss tid att titta på nu. Det som ligger på oss handlar om regelverket och tillsynen och det är därför jag har tagit initiativ till en utredning som handlar just om forskningsetiken och att patienter och allmänhet ska kunna känna sig trygga att man aldrig behöver utsätta sig för en ny behandling som inte är etiskt prövad - och att tillsynen för det här också fungerar och att det inte finns en gråzon mellan sjukvård och universitet.

– Vi kommer även i framtiden behöva samarbeta mellan forskning, universitet och sjukvården för att just pröva nya metoder och ny kunskap och då måste det finnas ett regelverk och en tillsyn som gör att alla kan känna sig trygga med det.

Det har ju varit många varningstecken, du har säkert själv också läst om Macchiarinis luftstrupsoperationer. Särskilt den turkiska unga kvinna som intersivvårdas på fjärde året efter att hon fick en konstgjord strupe. Det är flera läkare på Karolinska som har larmat och sedan gjordes det en extern granskning som inte ledde till någonting. Utbildningsdepartementet har fått flera mejl från en professor, Johan Thyberg, som också har varnat er. Vad är det som gör att inte larmsystemen går igång?

– Jag vill säga först och främst att jag är också oerhört berörd av de bilder som vi har sett i den här dokumentären och det vi har kunnat läsa oss till och känner starkt med både de berörda och deras anhöriga. Och det är därför det är så viktigt att se till att det här aldrig kan hända igen. Det är ju precis det som de här utredningarna nu måste visa, så att man har ett larmsystem som fungerar.

– För min del handlar det om de myndigheter som har ansvaret att utöva tillsyn, och det behöver ju jag göra tillsammans med Socialdepartementet för en del av det här ligger inom sjukvården och en del ligger i forskningen. Det viktiga är att det inte finns en gråzon eller att man kan bolla ansvaret här emellan varandra.

– Sedan görs ju också utredningar, också av Karolinska universitetssjukhuset, för att säkerställa sina egna rutiner, men också se till att ansvarsutkrävande fungerar tillförlitligt. Sedan är just den utredning som jag tillsatte redan i oktober, handlar just om det här, att få en oberoende instans som prövar misstanke om forskningsfusk. Så vi på det sättet kan bygga tillit till att just de här larmen verkligen blir prövade på ett korrekt sätt, säger Helene Hellmark Knutsson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".