Sveriges Radios historia - år för år

2025 fyller Sveriges Radio hundra år. Här är en kort sammanfattning över viktiga händelser i vår historia - år för år.

1925

  • På nyårsdagen den 1 januari 1925 klockan 10.55 påannonserar Sven Jerring Högmässan. Programmet är det allra första som sänds ut i etern från det nybildade AB Radiotjänst. Då hade Radiotjänst endast sju anställda och sände bara i en kanal, ett par timmar varje kväll. 
  • Barnens brevlåda började sändas den 11 september under premiäråret och kom att bli väldigt omtyckt och långlivat. Programmet pågick ända till 1972 och hade då sänts hela 1 785 gånger. Programledare under hela eran var Sven Jerring, som för hela svenska folket blev känd som Farbror Sven.
  • Radiokören etableras och har sin allra första konsert i maj 1925. Ambitionsnivån är hög redan från starten med ett uttalat mål att framföra nyskriven musik. Snart hundra år senare är Radiokören en av världens mest kända körer med en unik vokal kvalitet och ett djup i repertoaren som mäter sig med de bästa körerna i världen.

Sven Jerring i Barnens brevlåda tillsammans med Cecilia, 7 år. På piano Elsa Björkeroth.

1926

  • På vardagar sänder Radiotjänst en halvtimme mitt på dagen och sedan en halvtimme klockan 18. På söndagarna sändshögmässan.

1928

  • Skolradion startar. Genom den fick lärarna tillgång till spännande och lärorika program som eleverna kunde lyssna på tillsammans i klassrummet. När allt började 1928 var det Skolöverstyrelsen som stod för sändningarna innan Radiotjänst tog över tre år senare. Programmen kunde handla om allt från sexualundervisning (om än något stelare än idag), till porträtt av kulturpersonligheter som Selma Lagerlöf. Forskningsresanden Sten Bergmans föredrag om resor till fjärran länder var populära. På sextiotalet slogs skolradion samman med skol-tv och 1978 bildades Utbildningsradion.
  • Grammofontimmen, där nya skivor spelas, har premiär. 

Skolradio på hörlurarnas tid! Genom denna sinnrika konstruktion av en lärare i Sundsvallstrakten kunde hela klassen gemensamt uppleva programmen.

1929

  • Den första kvinnliga hallåan, Margareta de Geer, hörs i etern. 
  • Morgongymnastiken leds av officeren och idrottsmannen Bertil Uggla.

1930

1931

  • Radion har haft avdelningar för musik och teater och nu bildas även en föredragsavdelning. Föredragen har rubriker som ”Den svenska bonden” och ”Den moderna världsbilden”. 
  • Den litterära kvartetten som kallade “De fem unga” – Erik Asklund, Josef Kjellgren, Artur Lundkvist, Harry Martinson och Gustav Sandgren - läser dikter i radion. 
  • Antalet nyhetssändningar fördubblas från en till två. Båda sänds på kvällen. Varje dag sänds tre väderleksrapporter.

1932

  • Den första partipolitiska debatten inför ett val sänds i radio. 

1933

  • Radiotjänst utökar sändningarna till drygt åtta timmar om dagen.

1934

  • Programtidningen Röster i Radio startar som veckotidning.
  • Radioteatern ger två föreställningar per vecka. Från Operan sänder man en föreställning per månad.

1935

  • Radionämnden ersätter programrådet och får i uppgift att efterhandsgranska programmen.

1936

  • Radion får en fast underhållnings- och dansorkester under ledning av Sune Waldimir.

En flickkör med A. Hallman på piano uppträder i radio 1936.

1937

  • Dagens Eko startar. Tidningarnas Telegrambyrå (TT) svarar för nyhetstelegrammen och Dagens Eko blir ett fördjupande och kommenterande nyhetsprogram. 
  • Klockspel med Dagens dikt klockan 12 börjar sändas.

1938

Krigsåren

När tyska trupper invaderade Polen i september 1939 meddelades nyheten först i radio. Under Andra världskriget hade Radiotjänst en viktig roll i rapportering och krigsberedskap, och det var via radio som nyheter och information kunde förmedlas allra snabbast. Än idag har Sveriges Radios lokala kanaler ett särskilt beredskapsuppdrag som ska förmedla information från myndigheter under samhällsstörningar och kriser. När finska vinterkriget bryter ut i slutet av 1939 ökas de svenska nyheterna till utlandet. Nyhetssändningar på tyska, engelska och franska införs. Under krigsåren sänder Sverige speciella program för utlandet ungefär 18 timmar varje vecka.

1939

  • Historien om Radiohjälpen började 1939. Kriget hade brutit ut och Sverige låg i beredskap. När de unga männen blev inkallade stod hemmafruarna med småbarn och skral ekonomi i en värld som bokstavligen brann. Kring jul startade Sveriges Radio insamlingen ”Uppbåd” - då något helt nytt och oprövat. Reaktionen blev omedelbar och inom tre veckor hade nästan 90 miljoner samlats in till de kämpande hushållen. Genom åren har mängder av insamlingar gjorts. Några exempel är när Holland drabbades av kraftiga översvämningar 1953, invasionen av Ungern 1956, och 1969 bad man om pengar för neurosedynbarnen och kriget i Vietnam. 

Sven Jerring intervjuar en soldat under finska vinterkriget. 

1940

  • Helgmålsringning införs där en präst berättar om helgens tema i kyrkan. 

1942

  • UKV, ultrakortvåg, används första gången för radiosändningar.

1945

  • Radiotjänst bryter för en tid, på eget bevåg, TT:s nyhetsmonopol och rapporterar under krigsslutet dagligen om händelserna inför den tyska kapitulationen. Efter kriget kommer nya typer av program, nyheter och underhållning. Bland annat byggs skolradion ut. På den här tiden är radion fortfarande det viktigaste mediet i hemmen.

1946

  • Frukostklubben med Sigge Fürst startar - det första underhållningsprogrammet i Sverige som sändes på morgonen. En stående rollfigur i programmet var "Kaffe-Petter", en trasdocka vars röst gjordes av buktalaren Curt Randelli.

Frukostklubben med Povel Ramel, Sickan Carlsson och Sigge Fürst.

1947

  • Provsändningar på FM görs över Stockholm.
  • Radiotjänst får formell rätt till egna nyhetssändningar.

1948

  • En televisionskommitté bildas inom Radiotjänst.

1950

  • LP-skivor (33.3 varv/min) och EP-skivor (45 varv/min) kommer till Sverige.
  • Radiotjänst börjar använda bärbara bandspelare när man gör reportage.

1951

  • Lennart Hylands populära underhållningsprogram Karusellen startar, vilket blir starten på radions guldålder. Det var i radion artisterna som sedan blev riktigt stora slog igenom. I programmet skulle “vanliga” människor leka och utföra uppdrag. Ett av de mest kända ögonblicken i Karusellens historia är när bandyspelaren Gösta "Snoddas" Nordgren framförde låten "Flottarkärlek" (senare med den berömda refrängen “Haderian hadera”). Låten blev en stor hit och Snoddas fick turnera i folkparkerna runt om i landet. Hylands program får hela familjen att tillsammans lyssna på radio.

Bandyspelaren Gösta "Snoddas" Nordgren framför 1952 låten "Flottarkärlek" i Hylands Hörna. Låten blev en stor hit och Snoddas fick turnera i folkparkerna runt om i landet. 

1955

  • Radions P2 får premiär.
  • Regelbundna tv-sändningar startar över Stockholm och Göteborg. När sedan allt fler människor får tillgång till tv lyssnar folk mindre på radio på kvällarna.

1956

  • Radiotjänst sänder egna nyhetsprogram i P2. 
  • Sveriges bilradio startar och blir snabbt en succé.

1957

  • 1957 sändes den första julkalendern, eller adventskalender som det hette då. ”Barnens adventskalender” bestod av att Rolf Bergström från Barnredaktionen pratade om julfirande med ett gäng barn varje morgon. De sjöng julvisor och berättade vad de önskade sig av tomten. Själva papperskalendern fanns redan då men man klistrade bilder i stället för att öppna luckor. Med tiden frångick man pratet för att i stället bjuda på en spännande historia under de 24 avsnitten. Mest älskad av dem alla är troligen Teskedsgumman från 1967, som fortfarande önskas i repris då och då.
  • Radiotjänst byter namn till Sveriges Radio. Aktiekapitalet fördubblas och ägarintressena omfördelas. Nytillkommen delägare är folkrörelserna som får 40 % av aktierna. Näringslivet får 20 %, och pressen som tidigare haft absolut aktiemajoritet får nu 40 % av aktierna. 
  • P2 sänds varje dag från klockan 17.00 och kan vid årets slut höras av en tredjedel av befolkningen. Sverige får reguljära TV-sändningar från Sveriges Radio-TV den 1 juli.

1958

  • Första spadtaget till nya radiohuset vid Gärdet i Stockholm tas av programledaren Sven Jerring och Erik Mattson, som var administrativ direktör och chef för byggnationen. Eftersom Sveriges radio har en viktig roll som nyhetsförmedlare i hela Sverige, samt sändningsledningens viktiga roll vid krissituationer, är Radiohuset ett civilt skyddsobjekt.

1959

  • Efter en idé av Tage Danielsson startade 1959 ett av Sveriges Radios mest kända program: Sommar i P1. Genom åren har Sommar många gånger väckt debatt genom kontroversiella åsikter eller musikval som inte fallit alla i smaken.
  • En halv miljon radioapparater, mest transistorapparater, säljs i Sverige.

Tage Danielsson startade Sommar i P1. Fotograf: Bertil S-son Åberg. 

1960

  • Talkshowen Hylands hörna har premiär och blir snabbt oerhört populärt. Årets efter flyttades programmet till tv och blev en av 1960-talets största TV-succéer.

1961

  • Melodiradion startar. En viktig anledning är att radiomonopolet hotats av piratsändarna Radio Syd och Radio Nord som sänt från fartyg till havs och som lockat många lyssnare. Melodiradion sänder lätt grammofonmusik på morgonen och på dagtid i P2, och i P1 efter de vanliga programmens slut. Melodiradion har också korta nyhetssändningar. 
  • Radio Mosebacke, ett humorprogram med Hans Alfredson och Tage Danielsson som upphovsmän, har premiär. 
  • Det nya Radiohuset på Gärdet i Stockholm är färdigbyggt.

1962

  • Lunchekot startar. Det sänds fortfarande klockan 12.30 varje dag.
  • De omtyckta programmen Svensktoppen och Smoke Rings (som spelade jazz från 20-, 30- och 40-talet) sänds för första gången.
  • Nattradion startar.

1963

  • Vi i femman har premiär. Programmet är väldigt uppskattat redan från start och blir även ett tv-program 1970. 

Dag Blanck, Lovisa Boström och Magnus Forssbeck från klass 5B i Helenlundsskolan i Sollentuna tävlar i Vi i femman 1968. Fotograf: Ulf Stråhle. 

1964

  • P3 startar reguljära sändningar den 1 juli, efter två års sändningar på försök.

1965

  • Regionala sändningar införs i radion.

1966

  • Kanalerna profileras: P1 blev en kanal för talade program och information; P2 blev kanalen för skolprogram, regionala program och så kallad “seriös musik”; och P3 blev en kanal med “lätt musik” och nyheter.

1967

  • Aktierna omfördelas så att folkrörelserna får 60 % av aktierna medan pressen och näringslivet får vardera 20 %.

1968

  • Ring så spelar vi har premiär, där lyssnarna kan ringa in och önska låtar de vill höra i radio. En av de kändaste programledarna var Hasse Tellemar som ledde programmet i nästan två decennier, fram till nyårsafton 1988. Minst lika känd blev också Kjäll Fröderberg som snabbt letade på de skivor som önskades. Numera sänds Ring så spelar vi på lördagsmorgnar i P4 och leds av Pernilla Månsson Colt och Christer Lundberg.

1969

  • Radion inrättar en finsk redaktion.

1970

  • Opp Amaryllis, ett populärt musikprogram, startar i P2.

1973

  • Försök med lokala sändningar genomförs.

1975

  • Sändningar på serbokroatiska, grekiska och turkiska införs.

1977

    • Starten av Sveriges Lokalradio AB med radiosändningar från 24 lokalradiostationer runt om i landet var ett epokskifte i Sveriges Radios historia. Plötsligt hördes röster som pratade lyssnarnas egen dialekt och som rapporterade om händelser i det egna området. Sändningarna började i P3 men gick 1987 över till det nystartade P4. Idag är P4, där de lokala sändningarna hörs, landets största radiokanal.

1979

  • Jerringpriset instiftas av sportredaktionen på Sveriges Radio. Priset är uppkallat efter radiopionjären Sven Jerring, som bland annat var berömd för sportsändningarna, och delas ut till en framgångsrik svensk idrottare för årets bästa svenska idrottsprestation. Det första året vann den alpine skidåkaren Ingemar Stenmark. Den som fått priset flest gånger är skidskytten Magdalena Forsberg som vunnit inte mindre än fyra gånger. Sedan år 2000 har priset delats ut under Svenska Idrottsgalan i januari.
  • Sveriges Radio omorganiseras och delas upp i ett moderbolag (Sveriges Radio) och fyra programproducerande dotterbolag: Sveriges Riksradio, Sveriges Lokalradio, Sveriges Utbildningsradio och Sveriges Television. 
  • Berwaldhallen invigs, döpt efter tonsättaren Franz Berwald (1796-1868). Här kan du läsa mer om Berwaldshallens historia. 
  • Försök med närradio inleds på 15 orter. Föreningar, kyrkor och politiska partier får möjlighet att sända radio.

1982

  • En direktsänd konsert överförs digitalt via satellit från USA till P2-lyssnarna.

1985

  • 85 närradiostationer är i drift och över 1 000 föreningar sänder.

Björn Persson, reporter på Radio Stockholm 1985, tar på sig en bärbar antenn. Fotograf: Bertil S-son Åberg. 

1986

  • Statsminister Olof Palme mördas. Därefter införs nyhetssändningar dygnet runt i radio.

1987

  • Lokalradion får en egen kanal, P4.

1993

  • Moderbolaget upplöses och Riksradion och Lokalradion slås ihop. Det nya bolaget, Sveriges Radio, har fyra nationella och 26 lokala kanaler. Start för P4:s riksutbud och det nya, unga P3. 
  • Radiomonopolet bryts varpå cirka 60 privata radiostationer startar. De tillåts att sända reklam för att finansiera verksamheten.

1994

  • En ny ägarform inrättas. Samtliga aktier ägs nu av en självständig stiftelse, Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, vars styrelse utses av regeringen.

1995

  • Trafik- och serviceredaktionen bildas. 
  • Sveriges Radio börjar sända digitalt den 27 september 1995 i Stockholm över Nackasändaren. Det digitala sändningssystemet för radio, Digital Audio Broadcasting, förkortas DAB. 
  • TT:s sista nyhetssändning i Sveriges Radio sänds den 31 december. 
  • Sveriges Radio hörs och syns för första gången på internet. Det är P3 som förutom att sända Hassan och kultprogrammet Hemma hos ... bland annat presenterar Trackslistan och P3:s mest spelade låtar.

Några P3-profiler från 90-talet: Kristofer Lundström, Pontus Enhörning, Karin Magnusson, Rickard Olsson, Amanda Rydman, Annika Lantz, Katharina Gunnarsson och Emma Hamberg. Fotograf: Anders Roth.

1998

1999

  • 85 % av befolkningen nås av DAB-sändningar. Svenska Rallyt sänds över hela Sverige i DAB. Resultat och bilder presenteras i DAB:s text- och bildfönster. 
  • Kommersiell radio sänder på försök i DAB.

2000

  • Sveriges Radio fyller 75 år. 
  • Under OS i Sydney används DAB, WAP och internet för att ge största möjliga valfrihet och tillgänglighet för lyssnarna. 
  • Under året startar P3, P2 Musik och P7 sändningar över Internet.

2001

  • Under hösten testar Sveriges Radio fem olika programkoncept i vardera en vecka. Sändningarna sker i digitalradion och på nätet. Ungdomskanalen P3 Star är ett av dessa och blir sedan ett program i det reguljära utbudet. (Kanalen lades dock ner 2019.)

Gänget bakom P3 Star: Övre raden: Christian Gillinger, Amit Paul, Camilla Zamek och Magnus Suneson. Undre raden: Jenny Seth, Anton Berg, Sanna Bråding, Agnes-Lo Åkerlind, Anders Olsson och Anna Mogren. Fotograf: Johan Ljungström. 

2002

  • Nytt sändningstillstånd för 2002-2005. 
  • Sveriges Radio startar de digitala försökskanalerna SR C, SR X och SR Klassiskt. 
  • Sverigesradio.se utses till Sveriges bästa webbplats. 
  • Sändningar på romani chib inleds. 
  • SR:s lokala kanaler firar 25 år och Sameradion firar 50 år.

2003

  • De digitala försökskanalerna utökas med SR Sverige, och på webben enbart P3 Rockster, P3 Street och P3 Svea
  • Sverigesradio.se får återigen pris som Sveriges bästa webbplats. 
  • Musikpriset P3 Guld delas ut för första gången. 
  • Sveriges Radio får sin första WAP-sajt.
  • Den första Östersjöfestivalen äger rum. Målet är att samla publiken kring klassisk musik i världsklass och samtidigt synliggöra Östersjöns miljö och det ledarskap som krävs för att skapa en hållbar framtid.

2004

  • Den digitala försökskanalen SR Minnen startar. Kanalen innehöll teaterföreställningar, uppläsningar, samhällsprogram och underhållning från Sveriges Radios arkiv.
  • Internt inleds framtidsprojektet “Sveriges Radio 2010” som tar sin utgångspunkt i publikens skiftande behov och en snabbt föränderlig medieomvärld.

2005

  • Sveriges Radio fyller 80 år och firar med välbesökta Sveriges Radio-festivaler på fyra orter i landet. 
  • Alla lokala kanaler blir tillgängliga på internet och Radiosporten börjar sända flera parallella matchreferat av Elitserien i ishockey och Allsvenskan i fotboll på webben. 
  • Poddradio lanseras och får stor uppmärksamhet.  
  • I december startar Sveriges Radio sin första mobilsajt, mobil.sr.se, som satsar på sport och unga.

2006

  • ”Nya P2” lanseras med nya program om klassisk musik, folkmusik och jazz.
  • En ny kanal startar i Malmö, Din gata, som präglas av den nya generationens musik och ett skånskt tonfall - långt mer än dialekten!

P3 Din Gata. Helen Findley, Ingrid Folkesson, Rijal Mbamba, Fanny Dellgran, Danina Mahmutovic, Juan Havana och Farah Abadi. Fotograf: Sanna Dolck

2007

  • Webbradion får sitt genombrott. Det är premiär för två nya webbkanaler med julmusik dygnet runt: SR Bjällerklang och SR Klassisk jul
  • P5 Radio Stockholm slutar sända i april och P4 Radio Stockholm tar över den starkare frekvensen 103,3. 
  • Den nya kanalen Metropol 93,8 börjar sända för unga, musikintresserade i Stockholm.

2008

  • Det är premiärår för den nationella musiktävlingen Svensktoppen nästa i P4. 
  • Den nya webbkanalen med musik för barn, Radioapans knattekanal, startar i december. 
  • Välgörenhetsevenemanget Musikhjälpen startar i samarbete med SVT och Radiohjälpen och sänds från Malmö.

Musikhjälpen 2008 med Henrik Torehammar, Kitty Jutbring och Ehsan Noroozi. Fotograf: Kristin Montagu-Evans. 

2009

  • P3:s eget musikpris Guld-galan arrangeras för sjätte gången och fyller Scandinavium i Göteborg. Mobilsajten får nytt namn och design, och utbudet av direktsända kanaler utökas till 22 stycken.

2010

  • Sveriges Radios sändningar på kort- och mellanvåg upphör. 
  • Den nya sajten lanseras och byter samtidigt domännamn från sr.se till sverigesradio.se, för att bli tydligare i kommunikationen med lyssnarna. 
  • Den ambitiösa valbevakningen ger högt förtroende hos publiken. 
  • Begreppet "Journalistik 3.0" som syftar till att utveckla journalistiken i dialog med publiken lanseras.

2011

  • Public service har en starkare ställning hos allmänheten än någonsin. Enligt Medieakademins förtroendebarometer är Sveriges Radio det företag som befolkningen har det största förtroendet för. För tredje året i rad har Sveriges Radio också en daglig publik på cirka 3,8 miljoner lyssnare.
  • En renodlad nyhetskanal på webben, Alltid nyheter, startar på försök.

2011 vinner Sveriges Radio tre av fyra kategorier i Stora Journalistpriset. Lukas Bonniers Stora Journalistpris går till Mellanösternkorrespondenten Cecilia Uddén. Ekots reportrar Malin Olofsson och Daniel Öhman fick Stora journalistpriset för Årets avslöjande för sin serie Matens Pris. Priset till Årets Berättare gick till Erik Hedtjärn och Amanda Glans, Tredje Statsmakten, för dokumentären Partiledaren - om Juholts väg till makten. Fotograf: Micke Grönberg

2012

  • Återigen är Sveriges Radio det företag i Sverige som befolkningen har det största förtroendet för, enligt Förtroendebarometern. 
  • Ekot fyller 75 år och Svensktoppen 50 år, medan evenemangen P3 Guld och Östersjöfestivalen firar 10-årsjubileum.
  • Satsningarna på grävande journalistik ger resultat. Ekots Bo Göran Bodin och Daniel Öhman får Stora Journalistpriset för sina reportage om Saudiaffären
  • Under året startar en publicistisk satsning på ekonomijournalistik för att beskriva och analysera utvecklingen i spåren av finanskrisen. 
  • På flera lokala kanaler startas Publiknätverk, där lyssnarna bidrar med kunskap och nyhetstips.

 2012 lanseras barn-appen “Radioapans Banankalas". Fotograf: Mattias Ahlm. 

2013

  • Radiobranschen går över till att mäta lyssnarsiffror med PPM-systemet. Enligt detta har Sveriges Radio fem miljoner dagliga lyssnare. 
  • För tredje året i rad toppar Sveriges Radio Medieakademins förtroendebarometer
  • Satsningen på Journalistik 3.0 fortsätter och redaktionerna använder sociala medier i allt högre grad. Sveriges Radio blir första medieföretag att ta fram en sociala medier-handbok. Handboken publiceras på både svenska och engelska får stor spridning även externt.
  • P3:s långkörare Christer sänder sin sista säsong.

2014

  • Sveriges Radios Asienkorre­spondent och mångårige medarbetare Nils Horner blir skjuten till döds på en gata i Afghanistans huvudstad Kabul den 11 mars. "Det är en av de värsta dagarna i Sveriges Radios historia", säger vd Cilla Benkö. Nils Horner blev 51 år.
  • Politiken står i centrum för bevakningen detta "supervalår" med både EU-val och nationella val och ett osäkert politiskt läge in i det sista. 
  • Sveriges Radio satsar på poddradio, det vill säga program som görs direkt för poddlyssning utan att först sändas i FM-kanalerna. 
  • Sveriges Radios konserthus Berwaldhallen startar Interplay, en konsertserie där klassisk musik och vetenskap möts.
  • SR International byter namn till Radio Sweden.

 Nils Horner under ett valmöte i Burma våren 2012.

2015

  • Sveriges Radio firar 90-årsjubileum med en mängd sändningar och aktiviteter under året. 
  • Nivette Dawod blir den första korrespondent-traineen i Nils Horners anda, en tjänst som Sveriges Radio inrättar för att utbilda fler kvalificerade utrikesmedarbetare för framtiden.
  • Den 13 januari börjar P1 sända dygnet runt, med Ekonyheter varje timme och program även på nätterna. Kanalen har fram till nu haft sändningsuppehåll mellan kl. 01.30 och 05.30.

2016

  • 2016 var det nyhetsintensivaste året på väldigt, väldigt länge. Ett år med bland annat terroristattacker i Bryssel, Nice och Berlin. Turkiet stod i centrum efter ett misslyckat kuppförsök. Det genomfördes ett presidentval i USA där fejkade nyheter blev ett begrepp och där bristen på ett starkt public service i USA blev extra tydlig. 2016 var också det år då britterna röstade för Brexit och kampen om Aleppo i Syrien intensifierades liksom striderna kring Mosul i Irak. Vid samtliga dessa tillfällen har Sveriges Radio varit närvarande, på plats, sänt direkt och gett den svenska publiken de unika rösterna. 
  • 2016 var också ett stort sportår med fotbolls-EM i Frankrike samt Paralympics och OS i Rio, där Sveriges Radio var det enda svenska public service-företaget på plats. Radiosporten sände 220 timmar från OS och gav publiken alla de stora ögonblicken i direktsändning då de faktiskt inträffade.
  • Sveriges Radio lanserade bolagets första talkshow på arabiska samt dagliga nyhetspoddar på lätt svenska riktade till nyanlända.

2017

  • Under 2017 uppmärksammades P4:s 40-årsjubileum. Runt om på lokala kanaler ordnades evenemang och publika tillställningar, samtidigt som en nationell reklamkampanj för P4 lyfte fram den lokala kanalens roll. Filmen ”Hela Sveriges Radio”, som togs fram i samband med 40-årsjubileet, skildrade Sverige och vann för första gången i Sveriges Radios historia två guldägg. 

2017 fyller P4 40 år. Här är en bild från uppesittarkvällen med Susanna Dzamic och Kalle Lind. Fotograf: Anders Roos.

2018

  • När Sverige spelade åttondelsfinal mot Schweiz i fotbolls-VM i Ryssland den 3 juli lyssnade drygt hälften av landets befolkning på P4 det dygnet. Det var första gången under VM som dygnsräckvidden översteg 50 procent.
  • Från och med den 1 augusti 2018 blev den kommersiella radion starkare genom nationella tillstånd. Mix Megapol, RixFM och NRJ sänder nu på tre nationella tillstånd.

2019

  • Den 1 januari infördes en ny finansieringsform som innebär att public service i Sverige numera finansieras genom en public service-avgift som tas in via skattsedeln. För Sveriges Radios del innebär det att det som mest kostar drygt 1,30 kr per person och dag för att få ta del av Sveriges Radios samlade utbud.
  • Under sex vårveckor genomfördes en husbilsturné till 100 platser över hela Sverige där tusentals personer svarade på frågor och diskuterade de förväntningar och önskemål de har på Sveriges Radio i framtiden. 
  • Som ett steg i att anpassa Sveriges Radio till nya lyssnarbeteenden i en digital värld beslutades det under året att P3 ska utvecklas för att bjuda in fler. Kanalen ska från 2020 vara den självklara platsen för den som är intresserad av musikjournalistik och samhällsfrågor, oavsett ålder.
  • Sveriges Radios satsning på ökad bevakning av Stockholms län har fortsatt under året och den 8 november startades ett helt nytt morgonprogram från Södertälje i P4, med fokus på att bevaka framförallt Södertälje och Botkyrka med omnejd. 
  • 2019 var det 40 år sedan Sveriges Radios konserthus Berwaldhallen invigdes 1979. Firandet gav avtryck under hela året och kulminerade på själva födelsedagen i november med en stor jubileumskonsert med Sveriges Radios symfoniorkester, Radiokören och gäster.

Redaktionen för P4 Södertälje. Fotograf: Mattias Ahlm.