Hasse Persson intervjuar två av våra lyssnare
Hasse Persson P4 Gävleborg intervjuar två lyssnare när P4 fyllde 40 år 2017 Foto: Carolina Grönberg/Sveriges radio

Så mäts lyssnandet

Nästan sex av tio lyssnar dagligen på Sveriges Radio. P4 är den största kanalen, med 3,2 miljoner lyssnare.

En vanlig dag lyssnar nära 60 procent eller 4,5 miljoner i åldern 12-79 år på Sveriges Radio. Varje dag lyssnar 40 procent på P4, vilket motsvarar 3,2 miljoner mellan 12 och 79 år. Kanalerna P1 och P3 når vardera 14% eller 1,1 miljoner. Drygt 2 procent lyssnar på P2, vilket motsvarar 180 000 personer.

Nästan tre fjärdedelar av alla svenskar lyssnar dagligen på radio. De som inte lyssnar på Sveriges Radio lyssnar på reklamradio, exempelvis Mix Megapol, Rix FM, NRJ eller Rockklassiker. Störst av reklamkanalerna är Mix Megapol, som har en daglig räckvidd på  drygt 16 procent.

Lyssnandet mäts regelbundet i befolkningen upp till 79 år. För att veta hur det är bland dem som är äldre krävs det särskilda undersökningar. Den senaste gjordes våren 2017 och visade att  nära 370 000 personer över 79 år lyssnar på Sveriges Radio en genomsnittlig dag. Det innebär att Sveriges Radios sammanlagda publik i befolkningen är 4,9 miljoner dagligen.

Hur mäts lyssnandet?

Sedan den 1 januari 2013 mäts lyssnandet på rikskanalerna med en metod som heter PPM, Portable People Meter. TNS Sifo utför mätningen på uppdrag av den svenska radiobranschen. Den görs i en panel med drygt 1 000 personer, som alla bär med sig en dosa varje dag. Dosan registrerar all radio som paneldeltagaren hör, minut för minut, och ger information om vilken radiokanal som personen hör.

I panelen ingår personer som är utvalda för att bilda ett mini-Sverige ur radiolyssningssynpunkt. Panelen är sammansatt utifrån faktorer som påverkar radiolyssnandet: kön, ålder, bostadsort och utbildning. De yngsta är 12 år och de äldsta 79. Med PPM mäts lyssnandet på P1, P2, P3 och den samlade lyssningen i landet på P4, samt de kommersiella radiokanalerna i Sverige.

För att mäta lyssningen i olika regioner och därmed på enskilda lokala kanaler (till exempel P4 Stockholm, P4 Blekinge och P4 Västerbotten) används en annan metod, telefonintervjuer. Varje år får 35 000 svenskar svara på frågor om sitt radiolyssnande.

Användning via digitala plattformar

I radiomätningarna ingår även lyssning direkt på kanaler via digitala plattformar, som webb och mobilappar. En genomsnittlig vecka lyssnar drygt 15 procent på detta sätt på Sveriges radio. Det motsvarar drygt 1,2 miljoner personer enligt CATI-undersökningarna nämnda ovan (9–79 år).

Det så kallade poddlyssnandet, den lyssning som görs i efterhand, ingår däremot inte i radiomätningarna. Där finns istället sedan hösten 2017 ett branschgemensamt sätt att mäta.

Det är Sveriges Annonsörer i samarbete med ledande radio- och poddaktörer som skapat frivilliga mätregler och certifiering för att redovisa så kallad poddlyssning på ett jämförbart sätt. Det finns en officiell lista som redovisar veckoräckvidd (unika enheter) samt antal lyssningar (filtrerade starter och nedladdningar) per vecka, för ett stort antal titlar. Den senaste listan kan alltid hittas här: https://www.poddindex.se. Dessa mätningar visar att den totala räckvidden för Sveriges Radios on demand-material (program och specialpoddar) ligger omkring 1,2 miljoner. Därutöver kan man även lyssna på enskilda ljudklipp, vilket inte ingår i denna siffra.

Som nämnts ovan följs och redovisas utveckling och användning av de tekniska plattformarna även med hjälp av mer tekniska mätningar. De beskriver oftare djupare mönster i användningen men inte nivåer i termer av människor – då de mätningarna principiellt mäter apparater istället.   

Varför mäter Sveriges Radio lyssningen?

Antalet lyssnare är ett mått - bland flera - för att följa upp Sveriges Radios verksamhet. Med PPM har radiobranschen även fått ett verktyg som kan användas som stöd i programutvecklingen, med syfte att göra programmen ännu bättre. Information om lyssningen kan också användas för att styra resurserna mot de tider då publiken har störst möjlighet att lyssna. Lika viktigt är att följa vilka av våra, och andras digitala plattformar publiken använder, för att kunna tillgängliggöra Sveriges Radios innehåll även där. Denna användning mäts via tekniska mätningar som Google Analytics, panelundersökningar som Orvesto Internet, men även via andra undersökningar utifrån särskilda behov.

Sveriges Radio i sociala medier

Sveriges Radio vill alltså finnas där publiken finns och bygga en stark relation till lyssnarna. Därför finns vi i sociala medier och därför mäter vi hur många som följer oss, som gillar oss, som delar vårt material eller använder oss på annat sätt i sociala medier. Mätningen görs genom att tekniskt samla in data via dessa sociala mediers egna statistikfunktioner och gränssnitt.

Totalt summerat är det drygt 3,3 miljoner människor som följer Sveriges Radios olika konton på Facebook, Twitter och Instagram. En person kan följa flera olika konton i flera olika sociala medier, dvs en person kan räknas flera gånger i denna summa.

Allra störst är att Facebook med drygt 1,6 miljoner följare, medan motsvarande för Twitter är drygt 1,1 miljoner följare, och Instagram som växt mycket de senaste åren har nu 560 000 följare. Dessa följare ser varje vecka innehåll från Sveriges Radio samtidigt som de interagerar i form av att gilla, dela och kommentera.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista