Hur utses Årets Ungdomskommun?

Ungdomsstyrelsen granskar inte:
• Hur många förslag från ungdomar i kommunen som faktiskt drivs igenom och blir verklighet. Ansvarig handläggare på Ungdomsstyrelsen, Jonas Larsson-Thörnberg, tycker dock att "det är nog en bra idé att titta på det".

• Hur unga mår, i form av att de utsätts för mer sexuellt våld och barnmisshandel etc. Vilket är fallet i flera av de kommuner som nomineras och vinner "Årets Ungdomskommun".

• Vad unga gör - som att alla de tre kommunerna som tävlat om titeln de senaste åren (Umeå, Östersund och Kristinehamn) har högre alkohol- och narkotikastatistik än landet i stort.

• Hur många fritidsgårdar det finns, ex fritidspedagoger per 1000 ungdomar. "Det är inte antalet som är viktigt utan kvalitén", säger Jonas Larsson-Thörnberg.

• Hur många möten som sker mellan politiker och ungdomar. Antalet möten är inte intressant, enligt Ungdomsstyrelsen, utan hur formerna för mötet ser ut. De kollar inte oberoende uppgifter om huruvida några möten faktiskt har ägt rum.

• Ungdomsstyrelsen besöker heller inte platser som kommunen inte nämner i sin ansökan, utan bara de platser som de själva tar fram som goda exempel på kommunens ungdomsarbete.

• Om kommunens metoder för att ungdomar ska kunna påverka politiken i kommunen verkligen har gett något resultat. Mäts inte. Samtalar med dem som ansökt om pengarna.

• Tillgänglig offentlig statistik eller redan gjorda enkäter från skolorna i kommunen. Ansvarig handläggare på Ungdomsstyrelsen säger dock att om statistiken är allt för mörk kan det hindra att en kommun utses till "Årets Ungdomskommun". Ungdomsstyrelsen har dock inte tid eller pengar till att granska statistiken, enligt Jonas Larsson-Thörnberg. De jobbar i 5 månader per år med att utse en vinnare.

Det här gör Ungdomsstyrelsen när de utnämner Årets Ungdomskommun:
• När kommunerna nomineras, tre per år, åker fem tjänstemän från Ungdomsstyrelsen ut till de nominerade. Det kostar 35 000 kr per år, för resa och boende. Kommunerna brukar bjuda på lunch etc. Totalt på 14 år har det blivit 2,1 miljoner kronor i prispengar.

• Första och enda kontakten Ungdomsstyrelsen har med ungdomar är de som kommunens politiker och tjänstemän har riggat för dem att träffa. "Det är mer regel än undantag att det är ungdomar från politiska partier" säger Jonas Larsson-Thörnberg som håller med om att det kan finnas problem med att få ett representativt urval.

• Ungdomsstyrelsen pratar med de utvalda ungdomarna i de nominerade kommunerna. Att dessa ungdomar vet om att det är en tävling och att vinstpengarna ska användas till ungdomarna i kommunen ser Jonas Larsson-Thörnberg inte som något problem.

• Vinstpengarna ska användas till ungdomsverksamhet. I Umeås fall blev den konferens som nämndes i ansökan inte av. Istället blev det en "ungdomsvecka". Ungdomsstyrelsens granskning av att pengarna används till ungdomarna består i att de antingen medverkar på satsningen eller att de frågar de som ansökt om hur det har gått.