Månadens redaktionsfråga - juni

Vad kommer bli sommarens viktigaste nyhet för dig?

Henrik Torehammar: Man skulle kunna tänka att det skulle va Almis (asså Almedalen - inte Mats Alm!) för en politicowonk som jag, MEN jag tror starkt på VM. Ja. Fotbolls-VM. Otippat va? Eftersom det är vulgära utseenden med tatueringar som beter sig - ja. Men det finns något lockande i massevenemang som vet att ihärdigt slita i supersentimentala strängar! Och eftersom amerikanska intellektuella tror att europeiska intellektuella är besatta av futbol, så finns det alltid massa göttigt överanalyserande att njuta av i sommar. Smart people should always talk about silly things!

Emmy Rasper: -

Josephine Freje Simonsson:  Att det skulle råda nyhetstorka på sommaren är en myt för lata journalister haha. Intressanta folkomröstningar, president- och parlamentsval är på gång i bl.a. Polen, Colombia, Guinea, Kirgizistan, Burundi, Tyskland, Nauru (Pleasant Island världens kanske mest bortglömda och minsta republik), Ungern, Japan, Palestina, Surinam, Tuvalu, Rwanda och Afghanistan. Och sen har vi uppladdningen för valet i Sverige. Det kommer att vara full rulle hela sommaren.

Men den viktigaste nyheten av alla måste ändå vara fotbolls-VM, som när jag skriver detta kickar av imorn! Har redan satt upp en dröm-elva, och laddat med chips och öl!

Sonja Leister: Jag hoppas att sommarens viktigaste nyhet blir: "Tyskland står i kvartsfinalen". Jag menar såklart kvartsfinalen av fotbolls-VM i Sydafrika. Jag har nämligen gjort ett stort strategiskt fel: Jag åker till USA när VM börjar och kommer missa en massa matcher. Men om Tyskland tar sig vidare till kvartsfinalen då befinner jag mig i Tyskland. Då blir det fest! Då får jag åtminstone njuta av en match och kan heja hysteriskt ("Lu-Lu-Lu Lukas Podolski!"). Och kanske, kanske Tyskland vinner fotbolls-VM. Det skulle vara årets bästa nyhet.

Eskil Larsson: Alla vädernyheter. Jag är ett som ett skyddslöst barn inför rubriker som Nu kommer sommaren och Här hittar du solen i midsommar, ständigt pendlande mellan hopp och förtvivlan. Och även om jag varje gång lovar att döda kvällstidningarna om de sviker mig den här gången, slutar det alltid med att jag förlåter dem så fort de sticker till mig en ny löftesrik rubrik.