Finns det moln som aldrig försvinner? Foto: Hanka Marconi.

20 december: Regnbågens slut

Regnbågar, Corioliskraft och åskan. Det är frågor som dyker upp - och svaren står som vanligt Erling Brännström för.

Lena Ask epostade oss. Hon har besökt Dali i södra Kina och då märkte hon att det, ovan berget som bildar en vägg, finns ett moln som aldrig försvinner. Det finns så klart en romantisk legend om det här men hon vill veta varför det aldrig försvinner. Det låter ganska omöjligt, svarar Erling. Då skulle det behöva vara samma väderförutsättningar hela året om.

Helge Svärd vill veta mer om Corioliskraften. Han skriver att den ju gör så att saker och ting snurrar medurs på norra halvklotet och moturs på södra. Men när han tittar på Tv:s väderkartor så snurrar lågtrycken moturs medan högtrycken snurrar medurs. Här har nog Helge blandat ihop uttrycken, tror Erling. Det är mycket mer som styr låg- och högtrycken än bara Corioliskraften.

Birgitta Hernestam vill veta om SMHI har väderstatistiköver temperaturerna de senaste 40 åren? Finns det stormstatistik och översvämningsstatistik från sekelskiftet 18-1900-tal och fram till för 50 år sedan? Det gör det, svarar Erling. Det finns en hel del statistik om man är intresserad.

Per brukar vara ute och segla och vill veta mer om åskan. Om det regnar samtidigt som det åskar - leder då regnet bort åskan? Det gör det inte, svarar Erling, utan man ska försöka söka skydd så snabbt som möjligt.

Och så var det ju det här med regnbågen. Margareta Nissen skriver att hon två gånger har befunnit sig vid regnbågens slut eller början. Nu undrar hon varför regnbågen slutade/började just där. Kan man verkligen stå vid regnbågens slut eller början, undrar vi? Nja, svarar Erling, det är nog ganska svårt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista