Berglärka (Eremophila alpestris) Foto: Daniel Pettersson
1 av 2
Berglärka (Eremophila alpestris) Foto: Daniel Pettersson

Berglärka (Eremophila alpestris)

0:31 min

Det latinska namnet kan översättas ”vän av ensamheten i de höga bergen” vilket är en träffande beskrivning. Vill man träffa på berglärkan i häckningsmiljö får man ge sig av till fjällplatåer från norra Jämtland upp till Torne lappmark och det beräknas finnas bara ett par hundra häckande par i vårt land.

Man tror att berglärkan invandrat österifrån under 1700-talet och den första häckningen i Sverige konstaterades 1843. I början av 1900-talet var den tämligen allmän i de svenska fjällen men från 1960-talet har en dramatisk minskning skett.

På stenig fjällhed där solen tidigt kommer åt att smälta bort snön placeras boet och trots den korta nordiska sommaren läggs två kullar. Invid boet placeras en samling gruskorn vilket är unikt i fågelvärlden. Sången framförs både från marken och i flykten. I oktober sker flyttningen och då finns kanske en möjlighet att se berglärkan på sandiga eller grusiga marker i södra delen av landet. Skåne och västkusten är de nordligaste vintervistena men numer drar de flesta längre åt sydväst.

(Eremophila alpestris)

Relaterat

Ljudklippet är från avsnittet
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".