Dubbelbeckasin spelar uppsträckt med öppen näbb
1 av 6
Dubbelbeckasinens spel har flera faser. Foto: Steve Dahlfors
spelande dubbelbeckasin
2 av 6
Dubbelbeckasinen spänner ut stjärtfjädrarna och visar upp sig. Foto: Steve Dahlfors
Dubbelbeckasin snett bakifrån
3 av 6
Dubbelbeckasinens färgen smälter väl in i myrens palett. Foto: Steve Dahlfors
Spelande dubbelbeckasin i silhuett.
4 av 6
Spelande dubbelbeckasin i silhuett. Foto: Steve Dahlfors
Dubbelbeckasin(Gallinago media)Foto: Wikipedia
5 av 6
Dubbelbeckasin (Gallinago media) Foto: Wikipedia

Dubbelbeckasin (Gallinago media)

0:57 min

Vi har tre arter beckasiner i Sverige: den lilla dvärgbeckasinen, den ganska vanliga enkelbeckasinen och den sällsynta dubbelbeckasinen. Namnen refererar till fåglarnas storlek och antas ha kommit in från franskan under 1700-talet som jakt- eller matlagningsterm.

”Beckasin” är också ett ord med fransk härledning: en diminutivform av ”bécasse” som är det franska ordet för morkulla, vilket i sin tur har med ordet ”bec” – näbb – att göra. Man skall inte förledas tro att dubbelbeckasinen är dubbelt så stor som enkelbeckasinen, det handlar faktiskt bara om någon centimeter.

Fyra fågelarter i vårt land ägnar sig under parningstiden åt spel: tjäder, orre, brushane och dubbelbeckasin. Då samlas hanar på lekplatser som ofta används år efter år – på ängsmark omgiven av videsnår. Varje hane har sin speciella tuva där han presterar sitt spel som består dels av ett fint kvitter, dels en vittljudande trumning med näbben. Hanarna gör språng i luften, det händer att ett par ryker ihop men veritabla fäktningar som hos brushanarna förekommer inte.

I forna tider var dubbelbeckasinen vanlig i hela landet men finns numera huvudsakligen i fjällkedjan. Två orsaker ligger bakom denna utveckling: dels en hänsynslös jakt, dels utdikningar av våtmarkerna. I dag räknar man med att det kan finnas ett par tusen dubbelbeckasiner i landet. På senare tid har spel iakttagits på många platser i södra Sverige: man har på många håll återskapat strandängar och andra miljöer där dubbelbeckasinen häckade förr och det finns hopp om att den skall återkomma som häckfågel på sådana platser.

Honan ruvar ensam och i augusti-september går sträcket mot tropiska Östafrika. Under höststräcket kan man stöta på rastande fåglar på något åkerfält. Vid den tiden är dubbelbeckasinerna tystlåtna, men när en fågel flyger upp avger den ett karaktäristiskt läte som har beskrivits som ”en dämpad nysning”. Vid återkomsten i maj rastar fåglarna oftare i kärrmarker.

(Gallinago media)

Relaterat

Ljudklippet är från avsnittet
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".