P2 fågeln

Hussvala (Delichon urbica)

0:55 min

Ursprungligen häckade hussvalan i klippbranter och det förekommer sällsynt i fjällen. Övergången till husväggar (helst på stenhus) och andra människokonstruerade platser som till exempel broar tycks ha skett under de senaste 200 åren.

Av våt lera murar hussvalan sitt runda bo med ingångshål upptill och inuti fodrat med fjädrar och gräs. Två kullar med 4-5 ägg vardera är vanligt och det händer att ungarna från första kullen hjälper till att mata de yngre syskonen. Det är vanligt att häckningen sker i kolonier. I maj kommer hussvalorna den långa vägen från södra Afrikas tropiker och i september anträds återfärden.

Man beräknar att det finns uppemot 200 000 par hussvalor i Sverige vilket innebär att beståndet halverats under 1900-talets sista tre decennier. Hussvalan finns över hela landet, men är vanligare i södra delen.

Födan utgörs av insekter som fångas under den fladdrande flykten, då fågeln ofta också glider i bågar. På sensommaren kan man se stora flockar jaga över sjövassar. Det kvittrande lätet har gett upphov till det gamla lokala namnet ”pirrsvala” - den har också kallats ”kortrumpa”, antagligen för att särskilja den från ladusvalan som har lång, kluven stjärt.

Hussvalan har betraktats som en lyckofågel som bör behandlas med respekt av människan. En gammal ramsa från Skåne, återgiven i Carl Herman Tillhagens bok Fåglarna i folktron säger:

”Den som rör svalans ägg
skall hänga på fans vägg.
Den som rör svalans ungar
skall sitta på fans tunga.”

(Delichon urbica)

Relaterat

Ljudklippet är från avsnittet
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".