Hussvala (Delichon urbicum)

0:55 min

Ursprungligen häckade hussvalan i klippbranter och det förekommer sällsynt i fjällen. Skiftet till att bo husväggar (helst på stenhus) och andra människokonstruerade platser som till exempel broar tycks ha skett under de senaste 200 åren.

Av våt lera murar hussvalan sitt runda bo med ingångshål upptill och inuti fodrat med fjädrar och gräs. Två kullar med 4-5 ägg vardera är vanligt och det händer att ungarna från första kullen hjälper till att mata de yngre syskonen. Det är vanligt att häckningen sker i kolonier. I maj kommer hussvalorna den långa vägen från södra Afrikas tropiker och i september anträds återfärden.

Hussvalan finns över hela landet, men är vanligare i södra delen.

Födan utgörs av insekter som fångas under den fladdrande flykten, då fågeln ofta också glider i bågar. På sensommaren kan man se stora flockar jaga över sjövassar. Det kvittrande lätet har gett upphov till det gamla lokala namnet ”pirrsvala” - den har också kallats ”kortrumpa”, antagligen för att särskilja den från ladusvalan som har lång, kluven stjärt.

(Delichon urbicum)