Rödspov Foto: Wikipedia

Rödspov (Limosa limosa)

0:49 min

Det latinska namnet kommer av ett ord som betyder ”dy, gyttja” vilket kungör att fuktiga strandängar är favorittillhåll för denna vackert tegelröda fågel, något mindre än storspoven, som hör till de så kallade ”långnäbborna”. Den raka, decimeterlånga näbben utgör en fjärdedel av fågelns totala längd. Träskspov och det ljudhärmande ”Fåvitta” är gamla benämningar.

Sverige ligger i utkanten av rödspovens utbredningsområde, Öland, Gotland och Skåne är de landskap där de uppskattningsvis 250 svenska paren häckar. Förr var rödspoven vanligare. Svensk Fågelatlas upplyser till exempel om att den i mitten av 1800-talet var så vanlig på Öland att dess ägg användes till pannkakor och svinmat. Den senare tillbakagången hänger troligen samman med utdikning av våtmarker.

Rödspoven övervintrar i Västafrika och sydvästra Europa. I april uppsöker den häckningsområdena och då utför hanarna ett joddlande flyktspel, inte sällan i grupp. Boet med fyra ägg ligger på en tuva i mycket sank mark och hanen svarar för det mesta av ruvningen. Redan i juli påbörjas flyttningen åt sydväst.

(Limosa limosa)

Relaterat

Ljudklippet är från avsnittet
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".