Vit och svart liten tätting på klippblock högt upp på ett fjäll i Sarek
Snösparv (Plectrophenax nivalis) Foto: Thomas Öberg

Snösparv (Plectrophenax nivalis)

0:43 min

Tundran, kalfjäll med stenblock, nordlandets klippiga kuster är häckningsplatser för snösparven. I vårt land hör den alltså fjällkedjan till och totalt finns kanske uppemot 100 000 par. Snösparven hör till de fåglar som koloniserade vårt land tidigt då inlandsisen drog sig tillbaka. Den livnär sig på insekter som den plockar på snödrivorna.

Erik Rosenberg skriver i Fåglar i Sverige: ”Hans sång klingar vackert i denna ödsliga värld, en lappsparvslik strof tritiljuli triti tirili (upptecknat i Torne lappmark) som han framför sittande på en sten eller då och då under svävande flykt”.

Efter häckningen kan man se fågeln längre söderut i landet, ofta i stora flockar som rastar på havsstränder eller stubbåkrar. Då hörs de kvittrande locklätena och när flocken i guppande flykt böljar fram ser man, med Rosenbergs ord, hur ”det vita på vingarna lyser och blänker och det hela verkar som ett yrväder”.

Snösparven gör rätt för sitt namn genom att ha mycket vitt i dräkten men ryggen är svart. I höstdräkt får den en brunare ton.

Boet av gräs och mossa fodras ofta med renhår och placeras i rösen, skrevor, under stenar.

Enstaka fåglar kan övervintra på häckningsplatsen men de flesta drar i oktober-november till södra Sverige och nordsjöländerna. I mars återvänder snösparvarna norrut.

(Plectrophenax nivalis)


 

Relaterat

Ljudklippet är från avsnittet
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".