Större korsnäbb (Loxia pytyopsittacus)

0:35 min

De olika korsnäbbs-arterna är väldigt svåra att skilja från varandra, men ganska lätta att skilja från andra fåglar. Hanarna är klarröda, honorna och ungfåglarna är gulgröna. Och så har de ju en näbb som inte liknar någon annan fågels. Näbbhalvornas spetsar är utdragna och korslagda och utgör ett perfekt verktyg för att plocka frön ur barrträdskottar.

Den större korsnäbben skiljs från sin släkting mindre korsnäbb på att den har en ännu kraftigare, nästan papegojlik näbb och en riktigt kraftig "tjurnacke". Eftersom favoritfödan är tallfrön ser man den oftast i tallskog, medan den mindre kollegan gillar gran, så platsen kan också vara en ledtråd.

Korsnäbbarna är vårt lands allra tidigaste häckfåglar. Redan i februari–mars har de ägg i sina bon. Detta till synes egendomliga förhållande beror på att det inte är temperaturen som styr när det är bäst för dem att häcka, utan tillgången till föda. Och eftersom korsnäbbarna är helt beroende av granfrön (mindre korsnäbb) och tallfrön (större korsnäbb) är senvintern en förträfflig tid för häckning. Då öppnar sig nämligen kottarna och blottar de mogna fröna.

Under ruvningen fraktar hanen hem frön i krävan till honan och sedan matas ungarna med samma vara, där de ligger djupt nedborrade i den välisolerade boskålen, mitt i senvinterns snöiga skogslandskap.

Synkroniseringen med barrträden gör också att fåglarna varierar i antal från år till år. Goda kottår är också goda korsnäbbsår.

(Loxia pytyopsittacus)