Cuba - det rör sig....

Biennalen i Havanna blev ett uppiggande möte mellan konstnärer från USA och Kuba och en undersökning av yttrandefrihetens gränser. Mest uppmärksammad blev en performance av den kubanska konstnärinnan Tania Burguera: Ett vinrött draperi, en talarstol, två skådespelare i olivgröna uniformer och en vit duva. Alla som ville fick tala i en minut. Först ut var den kända bloggaren Yoani Sanchez. ”Kuba är ett land omgivet av hav, men också en ö inhängnad av censur”, var hennes öppningsord. De uniformerade skådespelarna placerade den vita duvan på hennes axel, en hänvisning till Castros första tal i Havanna efter revolutionens seger. Efter Yoani Sanchez kom andra. De flesta, om än inte alla, vädjade om frihet och demokrati. Dagen därpå utfärdade organisationskommittén en deklaration som fördömde ”den antikulturella provokationen” av ”professionella dissidenter”. En annan utställning av Carlos Garaicoa beskrev ökända tortyrcentra runt om i Latinamerika; Guantánamo, nationalstadion i Santiago, marinens mekaniska skola i Buenos Aires och...Villa Marista, den kubanska säkerhetstjänstens högkvarter. På en tredje delades riktiga passwords till internet ut till besökarna. ”Inom revolutionen allt, utanför intet”, var den linje Castro slog fast för landets konstnärer under ett av revolutionens första år. Idag tycks de kubanska konsnärerna ha bestämt sig för att själva definiera vad som är ”revolution”.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".