1 av 3
Mexikos president Felipe Calderón kom till makten 2006. <br>Foto: Brennan Linsley/Scanpix.
2 av 3
4 000 personer dödades 2009 i kampen mot knarket.
3 av 3
Zapatistmedlemmar.

Bakgrund Mexiko: Politiken, narkotikan och urinvånarna

Under 70 år dominerades Mexikos inrikespolitik av det revolutionära partiet PRI (Partido Revolucionario Institucional). Men i slutet på 1990-talet började oppositionen vinna mark. En trend som cementerades när Vicente Fox, ledare för högerpartiet PAN, vann presidentvalet 2000. Inrikespolitiskt är narkotikaproblematiken och urinvånarnas kamp de hetaste frågorna.

I dag finns det tre partier som dominerar på den politiska scenen: PRI, PAN och PRD.

2006 kom Mexikos nuvarande president Felipe Calderón (PAN) till makten efter en bitter och långdragen kamp mot vänsterrivalen Andrés Manuel López Obrador. López Obrador förlorade med mindre än en procentenhet.

En nästan farsliknande situation uppstod när López Obrador, som vägrade erkänna sig besegrad, installerade sig som ny president i vad han kallade en ”parallell-regering” samtidigt som Calderón installerade sig i palatset.      

Calderón rivstartade presidentskapet med att lägga fram flera förslag på hur han, bland annat, skulle bekämpa landets utbredda fattigdom. Han lovade också att gå hårt åt korruptionen.

Men det var när Calderón deklarerade att kampen mot narkotikan skulle bli kärnfrågan under hans mandatperiod som han fick mest uppmärksamhet i internationella medier.

Mexiko är ett av de länder i världen som producerar mest kokain och grannlandet USA, som är narkotikakartellernas största marknad, har länge försökt få ett slut på produktionen genom att assistera med pengar och militär hjälp. 

Calderóns krigsförklaring mot den organiserade brottsligheten och knarkkartellerna har försatt landet i en aldrig förr skådad våldsspiral som hela tiden accelererar och sprider sig både geografiskt och horisontellt upp i statsmakten. Under 2008 dödades 4 000 personer, vilket är fler människor än de som dog i Irakkriget under samma år.

För att utrota kartellerna har Calderón skickat ut mellan 30 000 och 40 000 tungt beväpnade soldater till olika delar av landet, framför allt Mexikos norra delar.

En annan brännande inrikespolitisk fråga handlar om de mexikanska indianernas rättigheter, en fråga som drivs av Zapatistgerillan under ledning av subcomandante Marcos. På nyårsdagen 1994 startade gerillan ett uppror i delstaten Chiapas, med krav på bättre behandling av Mexikos 10 miljoner indianer.

Uppropet resulterade i att 150 personer fick sätta livet till. Men sedan dess har kampen förts på en mer fredlig nivå.

Sarah Sidibé
sarah.sidibe@sr.se

Fakta: Mexiko

Yta: 1 972 550 kvadratkilometer (ungefär fyra gånger större än Sverige)

Huvudstad: Mexico City

Folkmängd: 107,8 miljoner (enligt FN: s siffror från 2008)

Officiellt språk: Spanska

Religion: Huvudsaklig religion är kristendom

BNP per capita: 14,200 amerikanska dollar (motsvarande siffror för Sverige är 41 060 dollar)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".