Va?! Skulle jag inte få röka här?

Jag hör till rökarnas försvarare. Häxjakten på dessa arma missbrukare äcklar mig, men häromdagen på sjukhuscaféet intill lungavdelningen här i Amman, sattes min välvilja mot rökare på prov.

Sjukhuscaféet, där jag satt och väntade på mina provresultaet, var delat i två av en glasvägg. På den vackra sidan - med stora fönster mot en skog av eucalyptusträd och en terass med palmer, cypresser och bougainvilla - satt rökarna. I det mer tamburliknande utrymmet innanför, satt jag. Genom glasväggen såg jag de förtappade. Alla en aning grå i ansiktet, som kontrast mot de klargröna palmbladen.  Jag såg en man i träningsbyxor och gul t-shirt som spände över kulmagen tända sin andra cigarett och blåsa ut röken genom sina enorma näsborrar, jag såg en överviktig kvinna gömma sina cigaretter i ett glasögonfodral.

Jag var ganska irriterad över att rökarna skulle få det finaste rummet och att vi andra inte hade en chans att skydda oss mot den rök som sipprade in i vår fönsterlösa avdelning, men jag lyckades ändå uppamma ett visst medlidande och framförallt tänkte jag att det var skönt för dem att slippa häxjakten i västvärlden.

Det var då som en man med guldbågeglasögon satte sig bredvid mig och tände en cigarett. Ingen annan tycktes reagera, men cafépersonalen närmade sig honom försiktigt och sa:

- Min herre, ni måste gå till rökavdelningen.

Mannen med guldbågarna såg upp med häpet förakt och svarade:

- Va? Skulle jag inte få röka här? Ni har ingen rätt att diskriminera mig. Är inte detta ett sjukhus. Ännu har vi inte infört rökförbud på offentlig plats i Jordanien, tack och lov.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista