1 av 5
Zelaya. Foto: Esteban Felix/Scanpix.
2 av 5
Soldater runt presidentbyggnaden i Tegucigalpa. Foto: Esteban Felix/Scanpix.
3 av 5
Den avsatte presidenten Manuel Zelaya på väg mot Costa Rica. Foto: Kent Gilbert/Scanpix.
4 av 5
Roberto Micheletti
5 av 5
Foto: Arnulfo Franco/Scanpix.

Bakgrund Honduras: Presidenten störtad i statskupp

Uppdaterad 23 september 2009
Den spända situationen i Honduras efter militärkuppen i juni späddes på ytterligare i måndags då den valde presidenten Manuel Zelaya lyckades ta sig in i landet igen. Han tog sin tillflykt till den brasilianska ambassaden efter vad han sa själv en 15 timmar lång resa över berg och floder från Costa Rica.

Ganska snabbt spred sig ryktet att Zelaya var tillbaka vilket fick hans supportrar att sluta upp runt den brasilianska ambassaden. Honduras kuppregering med dess ledare Roberto Micheletti i spetsen beordrade snabbt ut militär på gatorna och de omkring 4 000 Zelaya-anhängarna som trotsade utegångsförbudet skingrades med hjälp av tårgas.

Ryktet gick att Micheletti även hade tankar på att storma den brasilianska ambassaden - vilket fick Brasilien att begära att FN:s säkerhetsråd skulle kallas till ett krismöte om den situation som uppstått sedan Zelaya återvänt hem till Honduras. I ett brev till rådsmedlemmarna uttryckte Brasilien oro över både Zelayas och den brasilianska ambassadpersonalens säkerhet.

Men kuppregimen i landet förnekar att de någonsin övervägt att genomföra en räd mot ambassaden för att tillfångata Manuel Zelaya, sa en regeringsrådgivare och tillade att Zelaya bör ge upp eller gå i exil i Brasilien.

Det undantagstillstånd som infördes i måndags har nu förlängts och landets alla gränsövergångar har stängts liksom landets fyra internationella flygplatser, skolor och arbetsplatser.

Manuel Zelaya har varit Honduras president sedan 2005 och är även ledare för det liberala partiet Partido Liberal, som är ett av de två partier som dominerar politiken i Honduras. Vid presidentvalet 2005 lovade Zelaya att få bukt med mycket av kriminaliteten genom att fördubbla polisstyrkan från 9 000 till 18 000 man. Han uppmanade även USA att legalisera narkotika för att få slut på den drogrelaterade brottsligheten i Honduras.

Under sin presidentperiod har Zelaya även genomfört flera ekonomiska och sociala reformer för att underlätta för landets många fattiga. Men uppemot 15 procent av befolkningen lever fortfarande på mindre än en dollar om dagen.

I presidentvalet 2005 framstod Manuel Zelaya som en borgerlig politiker, men under sin presidentperiod har han kommit att glida alltmer åt vänster. Venezuelas president Hugo Chávez verkar inte bara vara en nära allierad utan också en viktig inspirationskälla.

Enligt Honduras författning får presidenten inte sitta längre än en period. Nästkommande presidentval är planerat till den 29 november, men med den rådande författningen är det inte möjligt för Zelaya att ställa upp för en andra omgång. Han var mycket kritisk till att presidenten bara tillåts sitta en period och har hävdat att systemet leder till att den rådande samhällsstrukturen cementeras.

Zelaya önskade att fortsätta som president ytterligare en fyraårsperiod och därför försökte han genomdriva en folkomröstning om en grundlagsändring. Planerna stötte på kraftigt motstånd från riksåklagaren, Högsta domstolen, militären och många parlamentsledamöter. I parlamentet förbereddes en omröstning om att inkompetensförklara presidenten, vilken även stöddes av flera av Zelayas partikamrater.

Ett annat problem för Zelaya var att kongressen bara några dagar innan folkomröstningen skulle äga rum antog en lag som förbjuder folkomröstningar sex månader före eller efter ett val, vilket skulle ha gjort Zelayas omröstning olagligt.

Men trots att även det nationella valrådet förklarat folkomröstningen som olaglig beordrade Zelaya armén att organisera folkomröstningen. I Honduras är det brukligt att militären distribuerar valurnor till landets vallokaler, men denna gång satte sig militären på tvären. Arméchefen vägrade, vilket ledde till att han avsattes av Zelaya.

Arméchefen överklagade till Högsta domstolen, som gav honom rätt och beordrade Zelaya att återinsätta honom, vilket Zelaya inte gick med på. Problemet med den trilskande militären och de uteblivna valurnorna löste Zelaya genom att tillsammans ett par hundra anhängare bryta sig in på den flygbas i huvudstaden Tegucigalpa där valurnorna förvarades. Även Venezuela bistod med valurnor och valsedlar.

Så långt verkade det som om de två folkomröstningarna skulle kunna genomföras, men bara några timmar innan den första av dem skulle äga rum, gick soldater till angrepp mot presidentens residens i huvudstaden. Efter skottlossning och en halvtimmes strid mellan militären och presidentens livvakter greps Zelaya och tvingades i sin pyjamas in i ett flygplan till Costa Rica. Allt sedan dess har han hävdat att han avsattes i en militärkupp.

Roberto Micheletti hävdar dock att Zelaya avsattes på domstolens order och att allt gått rätt till. Landets kongress meddelade att den enhälligt hade röstat för att avsätta presidenten för hans "uppenbara tjänstefel" och för "upprepade kränkningar av författningen". Som Zelayas ersättare utsåg parlamentet sin egen talman, Roberto Micheletti. Han avlade i all hast presidenteden.

Protesterna mot militärkuppen har varit högljudda inte bara i Honduras utan även i omvärlden. Starkast protester har kommit från Zelayas allierade Hugo Chávez som lovat att "göra vad som krävs såväl politiskt, socialt, diplomatiskt som moraliskt för att återinrätta Zelaya som president".

Avsättandet av presidenten har fördömts internationellt av både FN, EU och USA. USA drog i början av september in allt icke-humanitärt bistånd, värt 31 miljoner kronor. Dessutom har USA också dragit in visumen för alla ministrar i Michelettis regering och har förklarat att dom inte kommer att betrakta val som hålls under den nuvarande regeringen som legitima.

De centralamerikanska utrikesministrarna har också uttalat sig för skärpta sanktioner i ett möte nyligen - men några konkreta beslut har inte tagits.

EU skar ned nästan allt sitt bistånd redan dagarna efter kuppen. Det samlade EU-biståndet uppgick till omkring 90 miljoner dollar. Dessutom har både Världsbanken och den Amerikanska utvecklingsbanken dragit tillbaka sina lån till Honduras.

Brasiliens president, Lula da Silva, har uppmanat kuppregimen att inleda förhandlingar med Zelaya för att få ett slut på krisen. Och det har även ledaren för OAS, Jose Miquel Insulza, uppmanat till. Han menar att båda parter borde börja förhandla utifrån det medlingsförslag som Costa Ricas president Oscar Arias lagt fram. Det går ut på att Zelaya återinträder på sin presidentpost fram till valet den 29 november - och att kuppmakarna inte riskerar något rättsligt efterspel.

Kuppregimen har nu erbjudit den störtade presidenten Manuel Zelaya direktförhandlingar om landets politiska kris - med villkoret att Zelaya godtar ett nytt presidentval den 29 november.

Margita Boström
margita.bostrom@sr.se

Kristoffer Lieng
kristoffer.lieng@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista