godmorgon, världen!

Starka misstankar mot Ghezali

De terrormisstänkta svenskarna hålls fortfarande isolerade från omvärlden tre veckor efter gripandet och förhörs av säkerhetstjänster från Pakistan och andra länder. På svenska ambassaden i Islamabad väntar diplomater på att åtminstone få träffa den 19-åriga kvinnan och hennes tvååriga barn.

Pakistanska myndigheter har enligt Ekots källor fortsatt starka misstankar mot Mehdi Ghezali. De är övertygade om att han var på väg för att träffa höga ledare inom pakistanska talibanerna och al-Qaida. Man misstänker att destinationen var laglösa trakter i Pakistan som blivit en fristad för extremister.

Källor säger också att flera viktiga personer från dessa grupper redan gripits som en följd av Ghezalis gripande. Misstankarna är svagare när det gäller den 19-åriga kvinnan, men utredningen av henne fortsätter också och inget tyder på att hon skulle släppas snabbt.

I Sverige säger Säpo att man inte är på plats i Islamabad, detta alltså i ett läge när flera svenska medborgare sitter gripna där, misstänkta för samröre med världens mest eftersökta terrorister inom al-Qaida-ledningen.

Men medan Säpo försöker tona ner sin inblandning finns enligt Ekots källor någon form av svensk säkerhetspersonal på plats i Islamabad. Samtidigt pågår ansträngningar för att undersöka vilka som i Sverige kan ha varit med och finansierat Ghezalis resa, och varför.

Enligt Ekots källor finns en erfaren grupp svenska utredare på plats i Pakistan, personer som genom åren följt bland andra Mehdi Ghezalis aktiviteter, också efter att han släpptes från amerikanska Guantánamofängelset. I tidigare intervjuer med svenska medier har Mehdi Ghezalis pappa klagat på att hans son ständigt varit övervakad av Säpo sedan han fick komma hem från Guantánamo.

I Pakistan deltar de utsända svenska representanterna i ett intensivt utbyte av information med säkerhetstjänster och polis, främst pakistanska och amerikanska. USA är starkt intresserat av att hitta västliga kopplingar till extremister i laglösa delar av Pakistan. Utredningen har också fokus på Ghezalis och hans medresenärers färd genom Turkiet, och vilken roll sju turkar som greps med dem spelade. Också turkisk säkerhetstjänst är därför starkt involverad i utredningen.

Det finns ett starkt tryck från USA att Stockholm ska samarbeta mera, att ge mera tillträde till svenska underrättelser om de misstänkta och deras kretsar.

För svensk säkerhetstjänst är samarbete med sin pakistanska motsvarighet, främst mäktiga ISI, en känslig fråga som väcker nya och delikata överväganden. Människorättsgrupper har i decennier anklagat den pakistanska spiontjänsten för att systematiskt använda tortyr mot terrormisstänkta.

Brittisk säkerhetspolis som i liknande fall förhört brittiska terrormisstänkta i Pakistan har efteråt av människorättsgrupper anklagats för att vara medansvariga för tortyr, även om de inte själva varit närvarande när övergrepp skett.

Mehdi Ghezali för sin del underskattade möjligen den omsvängning som skett från förra gången han greps i Pakistan för åtta år sedan, när han bestämde sig för att göra en ny resa till landet. Då var attityden mot dem som hade samröre med militanta grupper mera släpphänt. Nu har Pakistan genomlidit en våg av självmordsbombningar de senaste åren, och folkopinionen vill ha hårdare tag mot terrorn.

Många av offren har varit polis och militär, hundratals har dödats bara i år. Det kan vara en förklaring till att pakistanska myndigheter inte verkar benägna att släppa iväg Ghezali igen.

Nils Horner
nils.horner@sr.se