1 av 2
Khomeini-anhängare tågar genom Teheran 1979. Foto: Scanpix
2 av 2
Ayatolla Khomeini talar i Teheran 1979. Foto: Scanpix
ockupationen av usa:s ambassad

30 år efter ockupationen lever arvet kvar

Tidigt på morgonen den 4 november 1979 klättrade en grupp radikala iranska studenter över murarna till den amerikanska ambassaden i Teheran och tog 66 amerikaner som gisslan. Efter två veckor släpptes 13 personer ur gisslan, men de resterande skulle få vänta i 444 dagar innan de tillslut skulle friges. Arvet från denna långvariga kris fortsätter än i dag, 25 år senare att påverka Iran och USA:s relationer.

Mohammad Reza Pahlavi, shahen av Iran, störtades i februari 1979 under en revolution och ersattes av en islamistisk regim med ayatolla Ruhollah Khomeini som religiös ledare. Från att ha varit en modern progressiv stat förvandlade Khomeini Iran till en islamsk republik.

Shahen hade flytt Iran några veckor tidigare och efter omvägar hamnat i USA där han skulle behandlas för cancer. Shahen styrde Iran med en järnhand mellan 1941-79. 1953 var han under en kort tid i exil i Italien och när han återvände till makten upprättade han en nära allians med Amerika. USA levererade vapen, träning och teknisk kunskap som hjälpte shahen att modernisera landet.

Med hjälp av SAVAK, hans hemliga underrättelsetjänst, styrde han landet som en diktator och förtryckte all opposition. Opponenter, som bestod både av marxister och islamska fundamentalister, tyckte att hans nära allians med USA korrumperade det iranska samhället.

När shahen flydde i exil för andra gången 1979 återvände ayatolla Khomeini från sin egen exil i Frankrike för att ta över makten i landet.  En stor del av revolutionen bestod av propaganda och demonstrationer mot USA och president Carter. När shahen hade anlänt till USA uppmanade ayatolla Khomeini till anti-amerikanska demonstrationer.

Det var under ett sådant tillfälle, den 4 november 1979, som iranska studentorganisationer, lojala mot Khomeini, demonstrerade utanför den amerikanska ambassaden.

Med hjälp av mutade vakter lyckades studenterna ta sig in i byggnaden och ta 66 personer som gisslan. Inom tre veckor släpptes 13 kvinnor och svarta ur gisslan. En person sjuk i ms släpptes även men de resterande 52 hölls inlåsta. Trots att ayatolla Khomeini inte kände till planerna på attacken av den amerikanska ambassaden stöttade han studenternas ockupation och kallade det en attack mot "amerikansk imperialism".

De amerikanska reaktionerna lät sig inte väntas på. Man stoppade all oljeimport från Iran, utvisade iranier som bodde i USA samt frös iranska regeringens tillgångar och investeringar. I USA gjorde sig röster hörda om militära aktioner för att frige gisslan. För president Carter började nu problemen att stapla sig på varandra.

Först kris med oljerika Iran, kalla kriget intensifierades när Sovjet invaderade Afghanistan, och i hans eget hemland växte missnöjet mot honom för att han visade sig vara en ineffektiv ledare.

Flera förhandlingar om att frige gisslans hölls under de första månaderna av 1980, alla utan framgång. I ljuset av kritiken mot honom och de misslyckade förhandlingarna godkände president Carter ett räddningsuppdrag under namnet "Operation Örnklo". Uppdraget blev ett fullständigt fiasko som resulterade i åtta döda amerikanska soldater.

Den 24 april 1980 landade flera flygplan ur räddningsmanskapet för att tanka innan de skulle fortsätta till Teheran. En serie förbryllande och olyckliga händelser, som trasig utrustning och en sandstorm som reducerade sikten, resulterade i att operationen blåstes av. Under reträtten kolliderade en helikopter med ett av planen och explosionen dödade åtta soldater.

Misslyckandet fick ayatolla Khomeinis popularitet att skjuta i höjden efter att ha hävdat att det var Gud som ingripit på islams vägnar.  I USA minskade Carters popularitet ännu mer och hans chans till att bli omvald i nästa val minskade markant.

Den 27 juli 1980 dog den före detta shahen och några månader senare invaderades Iran av Irak. Det var dessa två händelser som fick den iranska regeringen att inleda förhandlingar om gisslans frisläppning.

I USA förlorade president Carter valet mot Kaliforniens guvernör Ronald Reagan på ettårsdagen av ockupationen av den amerikanska ambassaden i Teheran. Reagans kampanj hade handlat mycket om att återbygga USA:s makt och inflytande i världen.

Förhandlingarna mellan Iran och USA kulminerade i ett avtal som lösgjorda både gisslan och de åtta miljarder dollar i iranska tillgångar som USA frusit.

Minuter efter att Ronald Reagan svurit sin presidented den 20 januari 1981 tilläts gisslan flyga ut från Iran efter 444 dagar i fångenskap.

Arvet efter denna utdragna konflikt har fortfarande konsekvenser på relationen mellan USA och Iran. Länderna har fortfarande inga officiella diplomatiska relationer.

Irans nuvarande president, Mahmoud Ahmadinejad, ska ha varit en av ledarna i studentgruppen som ockuperade ambassaden 1979. Den iranska regeringen hävdar dock att han inte hade något med ockupationen att göra, vilket är ett tecken på spänningar som lever kvar från hela händelsen.

David Mehr
david.mehr@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".