Ännu finns inga färdiga förslag om nivån på utsläppsminskningar inför klimatmötet i Köpenhamn. Foto: Manu Fernandez/Scanpix.

Motsättningarna växer inför klimatmöte

FN:s klimatmöte i Köpenhamn närmar sig men oenigheten mellan utvecklingsländer och industriländer blir allt större. Under fredagen avslutas den sista förberedande förhandlingsomgången i Barcelona.

Sveriges chefsförhandlare Anders Turesson säger att vissa framsteg har gjorts under förhandlingen, men inga färdiga förslag finns ännu när det gäller nivån på utsläppsminskningar, finansiering och tekniköverföring. Motsättningarna mellan industriländer och utvecklingsländer har accentuerats under mötet.

– Motsättningar mellan i- och u-länder har funnits hela tiden. De konflikter som finns i den här uppgörelsen spetsas till när man börjar närma sig en uppgörelse, säger Anders Turesson.

Häromdagen krävde 55 afrikanska länder i Barcelona att industriländerna måste minska sina utsläpp med 40 procent till år 2020 räknat från 1990 års nivå. Det har inte rubbat EU:s ståndpunkt, säger Anders Turesson.

– För EU:s vidkommande har vi gjort bedömningen att det räcker med 30 procent och att vi är beredda att gå så långt förutsatt att andra i-länder gör jämförbara åtgärder.

Historiskt står de rika industriländerna för de största utsläppen av växthusgaser. Men den största ökningen sker just nu i utvecklingsländerna.

De stora utvecklingsländernas ansvar för klimatet var också ett tema när statsminister Fredrik Reinfeldt idag träffade den indiske premiärministern Manmohan Singh. Reinfeldt ser det som en framgång att Indien nu bekräftar sitt stöd för tvågradersmålet - att jordens medeltemperatur inte får stiga mer än två grader:

– De tror att det är någon annan som kan lösa klimatåtagandet och att de som trots allt har stora utsläpp inte är en del av ansvarstagandet. Därför är tvågradersmålet viktigt, säger Reinfeldt.

– Att som vi idag, få Indien att erkänna tvågradersmålet är indirekt att säga att de måste vara en del av lösningen.

Indiens premiärminister har sagt att man inte kan ta på sig några åtaganden som äventyrar den ekonomiska utvecklingen. Hur ska ni lösa den ekvationen?

– Vad vi diskuterar med dem är att de redan från början måste ställa in sig på att ha en tillväxt som inte går parallellt med stigande utsläpp.

Vad blir då svaret från indisk sida?

– De är inte beredda att göra ett åtagande om de inte är säkra på att alla andra är det också. Framför allt vill ingen göra någonting om inte USA tar sitt ansvar. I det här sammanhanget räcker inte Europas röst. Det krävs också att USA träder in, säger statsminister Fredrik Reinfedt.

– Det har jag också framfört mycket tydligt till Barack Obama. Utan honom löser inte världen det här.

Ingrid Gustavsson
ingrid.gustavsson@sr.se

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".