1 av 9
En östtysk polis tar chansen och flyr i sista ögonblicket över taggtråden till Västberlin 1961. Samma dag ersätts taggtråden av de första betongblocken. Foto: Scanpix
2 av 9
Gränsvakter i ett bevakningstorn vid Berlinmuren, 1986. Foto: Scanpix
3 av 9
En man hackar frenetiskt på den mur som sedan 1961 delat Berlin i två delar. Foto: Lars Pehrson/Scanpix
4 av 9
Östtyska gränsvakter tittar ut genom ett hål i muren. Foto: Lionel Cironneau/Scanpix
5 av 9
En fågel flyger över muren vid Potsdamer Platz, 1989. Foto: Jörn H. Moen/Scanpix
6 av 9
Människor från Östberlin klättrar över muren. Foto: Jockel Finck/Scanpix
7 av 9
Glada skolpojkar med bitar av muren i sina händer. Foto: Udo Weitz/Scanpix
8 av 9
En man placerar en ros på ett minnesmonument över muren, 2007. Foto: Herbert Knosowski/Scanpix
9 av 9
En man fikar framför en del av Berlinmuren som finns i New York. Foto: Suzanne Plunkett/Scanpix

20 år sedan Berlinmurens fall

Hösten 1989 föll det kommunistiska östblocket samman. Den 9 november raserades Berlinmuren vilket ledde till ett återförenat Tyskland.

Några år efter andra världskriget delades Tyskland i öst och väst. Väst kom att tillhöra USA, Storbritannien och Frankrike, och 1949 bildades Förbundsrepubliken Tyskland, BRD (Västtyskland). Av den sovjetiska ockupationszonen bildades Tyska demokratiska republiken, DDR (Östtyskland). Också Berlin delades i en östlig och en västlig del.

Västtyskland blev en marknadsekonomisk demokrati, och Östtyskland kommunistiskt. Östtyskland hade svårt att hämta sig från kriget, medan Västtyskland blomstrade. Berlinarna kunde röra sig relativt fritt mellan de olika ockupationszonerna, vilket kom att bli ett östtyskt problem.

I Västberlin fanns fler arbetstillfällen och levnadsstandarden var högre. Östberlin hade dock bättre studiemöjligheter, vilket ledde till att de karriärlystna lämnade Östberlin så fort de var färdiga med sin utbildning.

Den östtyska kommunistregimen med Walter Ulbricht i spetsen beslöt sig för att bygga en mur för att få stopp på den ökande flyktingströmmen från öst till väst. Mellan 1949 och 1961 flydde 2,7 miljoner människor till väst via Berlin.

Muren gick av DDR också under benämningen ”den antifascistiska skyddsvallen”, och den östtyska regimen framhöll att muren kommit till för att skydda landet mot fascistiska inkräktare som skulle kunna komma att destabilisera landet.

Bygget av Berlinmuren inleddes den 13 augusti 1961. Från början utgjordes barriären av taggtråd, men byggdes sedermera i betong. Under årens lopp byggdes muren om och förstärktes flera gånger. Genom centrala Berlin mätte muren som mest omkring 43 kilometer.

Muren var dubbel och i ingenmanslandet mellan murarna fanns minor, taggtråd och bevakningstorn. Det fanns ett antal övergångar i muren, men passagen reglerades hårt. Det blev i stort sett omöjligt för östtyskar att ta sig till väst.

Muren kom att bli den effektiva flyktingspärr DDR hoppats på. Efter murens uppförande 1961 lyckades omkring 5 000 personer fly till väst från öst. Någon exakt siffra för hur många som dödades i samband med sina flyktförsök finns inte, men brukar variera mellan 136 och 206 beroende på källor.

Omkring 1970 så avtog spänningen mellan de båda delarna något. Det blev bland annat lättare för familjer som splittrats av muren att kontakta varandra. När Michail Gorbatjov blev ledare i Sovjetunionen på 80-talet förespråkade han en mer öppen politik.

Under hösten 1989 flydde hundratusentals östtyskar till väst via Ungern, Prag och Warszawa, och demonstrationer för demokrati utbröt i flera östtyska städer. Mest omtalade blev måndagsmötena i Leipzig som växte vecka för vecka, den 16 oktober var de fler än 300 000.

Den östtyska partiledningen insåg att det var lönlöst att försöka stoppa utvecklingen och gå emot ett enat folk och beslöt att öppna gränsen.

Den 9 november 1989 meddelades att alla östtyskar var fria att åka utomlands, och direkt därefter började DDR-medborgare ta sig ut genom Berlinmuren och in i Västberlin. Den mest förhatliga symbolen för det kalla kriget hade fallit.

Detta var dödsstöten för staten Östtyskland som ett år senare var upptaget i det nya Tyskland.

Det är dock inte alla tyskar som sörjer murens fall. Enligt flera tyska opinionsundersökningar så vill ungefär var åttonde tysk ha tillbaka muren.

Sofia Eriksson
sofia.eriksson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".