Foto: Neil Cohen/Scanpix
p1-morgon

Israel ser förbi krigskritiken

I Tel Aviv häromdagen träffade jag en grupp israeliska gymnasielever som allihop snart ska rycka in i lumpen. Jag undrade hur de såg på det här, ett knappt år efter det kritiserade Gazakriget, och Goldstonerapporten.

Men det allihop framförallt pratade om var hur viktig militärtjänstgöringen skulle vara för deras framtida karriärer. Inte för att näringslivet gynnar de stridslystna, utan för att vissa avdelningar inom militären som flygvapnet, underrättelsetjänsten och hightechdivisioner, står för lika mycket prestige inom det israeliska samhället som toppuniversitet i USA – Harvard, Stanford, MIT.

Paradoxalt nog är det just den internationellt förkättrade militären som bidragit till att Israel har fler Nasdaqnoterade företag än hela Europa. Det är militären som fostrat några av Israels mest innovativa hightechuppfinnare. Unga killar som träffats i lumpen och senare bildat företag.

Idén bakom kamerapillret till exempel, en liten kapsel som man sväljer och som sedan färdas genom tarmsystemet och tar bilder inne i magen, kommer från finkänsliga sensorsystem på spetsen till stridsflygplan. Dessa kamerapiller har gjort succé världen över eftersom de innebär att patienter som ska göra gastroskopi slipper obehaget av att svälja kameraslangar som de måste ha i matstrupen medan kameran arbetar.

Förklaringen till att Israels armé fostrar uppfinnare anses vara militärens uppbyggnad. Betydligt mindre hierarkisk än andra länders arméer, med stora krav på egna initiativ, improvisation, innovation, flexibilitet och ansvar. Antalet högre befäl har medvetet reducerats för att tvinga unga värnpliktiga att tänka själva och inte bara lyda, sägs det.

Det är denna bild många unga israeler har av sin militär, i kontrast till omvärldens bild av soldater som trakasserar palestinier vid vägspärrar och stridsflyg som bombar civila i Gaza. Det de väntar sig av lumpen handlar inte om kadaverdisciplin och strid i första hand, utan om en erfarenhet som kommer att göra dem mer uppfinningsrika, handlingskraftiga och smartare – helt enkelt.

Samma diskrepans mellan omvärldens och Israels syn på sig själv finns inom vattensektorn. Israels beskylls av bland andra Världsbanken och Amnesty International för att mer eller mindre stjäla palestinskt vatten.

Israels egen syn på vattenhanteringen handlar om att landet ligger i framkant när det gäller vattenteknik, rening, avsaltning och återanvändning, vilket bland annat visade sig under Vattenmässan i Tel Aviv i veckan, där den svenska närvaron kritiserades.

”Sverige borde inte delta på en israelisk Vattenmässa, medan ockupationsmakten Israel berövar palestinierna vatten, och även ockuperar Golanhöjderna som tillhör Syrien. Från Golan får Israel en tredjedel av sitt färskvatten.”

Samtidigt är det just vattenteknologi som står för återhämtningen i den israeliska ekonomin, med en stark tillväxt i företag som exporterar återvinningsteknik, till exempel att återanvända dusch- och tvättvatten för jordbruksbevattning och att rena vatten med hjälp av bakterieodlingar som bryter ner organiskt avfall.

Medan omvärlden fokuserar på illegala bosättningar, vattenstöld och krigsbrott, är de flesta israeler koncentrerade på helt andra problem, som till exempel de religiösa protesterna mot mikrochipföretaget Intel som väntas fortsätta i helgen.

De ultraortodoxa demonstrerade förra lördagen mot att Intels nya anläggning i Jerusalem håller öppet på sabbaten. Protesterna väntas fortsätta i morgon när det är sabbat, trots att Intel försökt medla och kommit med ett kompromissförslag om att inga judar ska arbeta i anläggningen på lördagar. Det återstår att se i morgon om de ultraortodoxa accepterat detta bud från världens största tillverkare av datachip.

Cecilia Uddén, Amman
cecilia.udden@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista