1 av 4
Mangroveskogen Sunderbaun. Foto: Margita Boström/SR.
2 av 4
Salvattenskrokodilen som blir allt mer sällsynt i Sunderbaun på grund av förändringarna. Foto: Margita Boström/SR.
3 av 4
Abdur Rob jobbar som djurexpert i Sunderbaun. Foto: Margita Boström/SR.
4 av 4
Mangroveskogen Sunderbaun. Foto: Margita Boström/SR.

Bakgrund Indien/Bangladesh: Mangroveskogen viktig för miljön

Mycket uppmärksamhet har riktats mot hur viktiga regnskogarna är för att dämpa effekterna av den globala uppvärmningen. Men minst lika viktig, kanske ännu viktigare, är mangroveträsken som också "äter" koldioxid. Mer än hälften av jordens mangroveskogar har redan försvunnit och varje år försvinner ytterligare 1 procent av det befintliga beståndet.

Världens största sammanhängande mangroveområde är Sunderbaun som breder ut sig i Indien och Bangladesh. För just klimatutsatta Bangladesh är Sunderbaun livsviktigt ur många aspekter.

Abdur Rob är mycket stolt över sitt jobb i Sunderbaun, han jobbar med att informera om hur viktigt mangroveskogen är för Bangladesh och med att rädda skadade djur. Han har jobbat där i 16 år och han har med egna ögon sett hur naturen förändrats - först mycket långsamt och nu i allt snabbare takt.

– Havsnivån blir högre och högre och salthalten i vattnet ökar också, vilket långsamt dödar mangroven, säger Abdur Rob.

Mangroveträsken är ett av världens mest produktiva ekosystem som finns mellan land och hav i tropiska och subtropiska kuster. Mangroveträdens rötter fungerar som en barnkammare, som skydd och skafferi åt fiskar, skaldjur och andra organismer. Den renar också vattnet från sediment och föroreningar.

För människor som bor i området är just det reningsverket livsviktigt då vattnet från detta vattensystem även är deras dricksvatten.

– Men nu är vattnet inte drickbart långa perioder längre, säger Abdur Rob.

Han visar ivrigt hur hela området genomsyras av floder på en stor modell av hela Sunderbaun. Här går Bolsafloden, människorna som bor runt den floden kunde förut dricka vattnet elva månader om året nu är det drickbart bara åtta månader om året.

Swapan Guha är chef för frivilligorganisationen Rupantar som arbetar för social utveckling i området och han pekar på hur viktig roll mangroveträsken spelar för att dämpa effekterna av klimatförändringarna.

Mangroven absorberar koldioxiden och lagrar kol i sedimentet och minskar därmed effekterna av den globala uppvärmningen, säger Swapan Guha när jag träffar honom på hans kontor i staden Kuhlna som ligger mycket utsatt för de många cykloner som drabbat Bangladesh de senaste årtiondena.

Den värsta cyklonen landet upplevt i modern tid drog in 1970 då mer än en halv miljon människor dog. 21 år senare, 1991, krävde en cyklon 150 000 liv. 2007 drog cyklonen Sidr in och förstörde minst 2 miljoner människors hem och krävde minst 3 500 liv. I våras var det dags igen, cyklonen Aila ödelade mer en 1 miljoner människors hem och leverne.

– Hade inte det stora mangroveområdet legat där som en skyddande barriär hade de båda sistnämnda cyklonerna krävt många 100 000-tals fler människoliv, säger Swapan Guha.

När cyklonerna kommer tätare och tätare så hinner mangroven inte självläka däremellan och mer och mer av skogen förstörs.

– Men hoten mot mangroveträden är ännu fler, säger Abdur Rob.

– Den här delen av Sunderbaun domineras av det stora mangroveträdet Sundri som utgör 73 procent av trädbeståndet, säger Abdur Rob samtidigt som han ivrigt pekar på det de 10-15 meter höga träden.

– Titta där i toppen så ser du hur de ruttnar uppifrån, säger han dystert.

Det är den ökande mängden salt i vattnet som dödar träden. Anledningen till att salthalten ökar är den höjda havsnivån och att havets vatten allt oftare trycks upp i deltaområdet av ett högre tidvatten samt fler oväder och cykloner.

Men det är inte bara växtligheten som får betala priset för förändringarna, säger Abdur Rob dystert.

– Det här är skelettet av en mycket ung tigerhona som vi hittade för två år sedan. Hon dog av att ha druckit förgiftat vatten, säger han och fortsätter berätta att den Bengaliska tigern är mer än hotad i Sunderbaun. Enligt officiella uppgifter finns det runt 400 tigrar kvar men andra säger att det är betydligt färre än så.

Med stigande temperaturer blir krokodiler, apor, rådjur, fåglar och tigrar förgiftade av vattnet som tidigare var drickbart. Träden, djuren och vattnet lever i en nära symbios med varandra i mangroveträsken och försvinner en del i eko-kedjan så drabbas alla.

Tecken på det ser man allt oftare då det krympande mangroveområdet inte längre helt och hållet kan föda de stora djuren. Saltvattenkrokodiler och tigrar börjar attackera människorna allt oftare.

Förra året dödades 21 människor och i år har minst 20 dödats av tigrar - samtidigt har många tigrar dödats.

Abdur Rob hoppas att hans rundvandringar med skolbarn ska leda till att lokalbefolkningen förstår hur viktig tigern är för Sunderbaun är, så att dödandet av den hotade tigern inte fortsätter.

Om klimatets nedbrytning av Sunderbaun inte stoppas kommer de miljoner människor som bor i skydd av mangroveträden att få uppleva betydligt större hot än tigrar på jakt efter mat. Hotet kommer istället att bestå av cykloner som väntas slungas in allt starkare och allt oftare över det lågtliggande landet - när mangroveträsket inte längre kan bromsa vinden och vågorna. 

Då är risken stor för att miljontals människor tvingas på flykt för överlevnad och Abdur Rob vill skicka med en fråga till Sverige.

– Kan inte Sverige avvara lite landområde för alla dem som mist sitt hem, och därmed sin möjlighet att försörja sig? Bangladesh befolkning är ju inte skyldiga till det förändrade klimatet.

Margita Boström
margita.bostrom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista