En av de 19 000 som dödats i drogkriget i Mexiko under de senaste fyra åren. Foto: Guillermo Arias/Scanpix.

Bakgrund Mexiko: Drogkriget trappas upp

Drogkriget i Mexiko fortsätter att skörda dödsoffer i hundratal efter hundratal. Inget stopp på dödandet tycks vara i sikte.

Vecka efter vecka summeras de döda. Hundra stycken över helgen. 2 600 förra året. 19 000 på fyra år. Nu senast fanns två amerikaner knutna till det amerikanska konsulatet i gränsstaden Ciudad Juárez med bland dem som sköts ihjäl.

USA fördömer, och skickar FBI för att hjälpa till med utredningen, samt uttalar sitt fortsatta stöd för den mexikanska presidentens plan att stoppa narkotikasmugglingen och de kriminella ligorna.

Men hittills har president Calderons plan inte gjort någon skillnad alls. I så fall möjligen till det sämre. Dödandet i Mexikos knarkkrig är nu i alla fall värre än någonsin. I Ciudad Juárez slår drogkartellernas utsända mördare till på begravningar, ungdomsfester och barnkalas. För att ta några av de senaste exemplen.

– Vi är i en krigzon. Det här är vårt Irak, vårt Afghanistan, säger en lokal tjänsteman i Rio Bravo, en annan av de drabbade gränsstäderna. Han vill inte framträda med sitt namn, av rädsla för våldet.

Militären lyckas inte stoppa dödandet. Sedan Calderón kom till makten 2006 har 50 000 soldater stationerats ut i de områden där narkotikakartellerna slåss om makten. Inte minst i Ciudad Juárez, en av knutpunkterna för att föra in i narkotikan producerad i Sydamerika till marknaderna i USA.

Polisen klagar på att den inte har lika bra och moderna vapen som narkotikakartellerna. Men anklagas samtidigt för att vara korrumperad och arbeta för knarkbaronerna. Lokala polismän har på sina håll till och med förbjudits av de delstatliga myndigheterna att ha mobiltelefoner för att de inte ska kunna varna de kriminella gängen inför kommande tillslag.

– Calderons strategi fungerar inte, men han tror på den militära lösningen så vi är fast i den här återvändsgränden, säger säkerhetsexperten Pedro de la Cruz vid universitetet Nacional Autónoma till nyhetsbyrån Reuters och han tilläger:

– Vi kommer att se många fler mord framöver.

Det finns nya inslag i Calderóns strategi, till exempel löften om mer pengar till skolor, sjukhus och drogavvänjningskliniker. Fler jobb ska skapas för att locka de unga från narkotikaligorna. Hittills har jobben bara blivit färre, sedan de amerikanska företagen dragit tillbaka investeringar i ren förskräckelse över utvecklingen.

Till de nya inslagen hör också nya lagar och försök till ett förbättrat rättssystem, bland annat för att kunna komma åt drogbaronernas möjlighet till pengatvätt.

Det kan vara en av anledningarna till att våldet har eskalerat den senaste tiden. I bästa fall som tecken på att något nytt håller på att hända.

Att börja med ekonomin och juridiken skulle nämligen kunna vara det verkliga sättet att komma åt narkotikakartellerna, anser Lucinda Vargas som leder en gräsrotsorganisation som arbetar för att förbättra levnadsvillkoren i Juárez.

– Då kan Juárez bli ett exempel på hur det går att vända på utvecklingen, säger Vargas till tidskriften Time.

Samarbetet med USA har också ökat de senaste månaderna, och tycks nu inbegripa även underrättelseinformation om de politiker och företag som hjälper knarkkartellerna, i stället för bara hjälp med helikoptrar och utrustning.

Sammantaget kan alltså de nya inslagen i den gemensamma strategin från Mexiko/USA vara ett av skälen till att mördandet har ökat, som en desperat reaktion.

Om det är så, och om mordet på några amerikanska medborgare var en del i det desperata svaret, är det en verklig upptrappning av kriget mellan myndigheter och knarkkarteller som vi bara har sett inledningen på.

Maria Sjöqvist
maria.sjoqvist@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".