Oljeläckan skakar oljebranschen

Oljekatastrofen i Mexikanska golfen kan få oerhörda konsekvenser för framtiden. Förutom det rent miljömässiga, som det rapporteras främst om just nu, kommer katastrofen troligtvis också att få enorma ekonomiska och säkerhetspolitiska konsekvenser i världen.

Just nu går rapporteringen i mångt och mycket ut på att beskriva, räkna fram och uppskatta vad oljeläckan i Mexikanska golfen kommer att innebära för området. Men få vill eller vågar spekulera eller tänka på framtiden. Osäkerheten är stor.

Från amerikanskt håll märker man av allt större irritation över den brittiska oljejätten British Petroleums (BP:s) agerande och - ibland - försök att mörka omfattningen av katastrofen.

Det har uppenbarligen läckt ut mycket mer än de 5 000 oljefat olja som BP först hävdade. Nu är frågan om hur mycket olja som läckt ut, hur mycket som har eller kommer att kunna samlas in. Innan den svarta sörjan ödelägger stora delar av Louisianas känsliga kustområde. Eller för den delen delar av Floridas kustområden.

Ingen vet i dag hur fiske- och ostronnäringen och turismen kommer att påverkas i den här delen av USA. Detta i ett fortfarande minst sagt känsligt arbetsmarknadsläge i landet, där de amerikanska politikerna med Barack Obama i spetsen helst vill visa positiva arbetsmarkandssiffror inför nästa val.

Det var republikanerna under den tidigare presidenten George W Bush som drev frågan om att tillåta oljeborrning till havs i det här känsliga området. Men det var presidenten och demokraten Obama som något överraskande körde över miljörörelsen i USA, som motsatte sig oljeborrningar.

Nu kommer frågorna att börja hagla över alla de politiker som talat väl om eller tillåtit oljeborrningen. Ju fler drabbade desto fler frågor kommer att ställas och det blir inte lätt att lägga över hela ansvaret på BP. Oavsett hur mycket olja som läckt ut kommer kostnaderna nu att bli skyhöga.

Samtidigt handlar det om ekonomi och energisäkerhet för USA:s del. Just den här oljan i Mexikanska golfen, var tänkt att användas som en slags amerikansk oljereserv och dessutom minska USA:s importberoende.

Under finanskrisen har oljepriset sjunkit något från rekordnivåerna för några år sedan. Trots att de nya bommande ekonomiska makterna, såsom Kina och Indien, fortfarande ökar sin energikonsumtion har inte det rått samma slags kamp om oljan under själva finanskrisen. Detta mycket beroende av att många energislukande industrier i väst inte har gått på högvarv.

Men bland energiexperter har man samtidigt länge talat om en kommande obalans i fråga om tillgång och efterfrågan på just råolja. Därför kommer den här katastrofen minst sagt olämpligt.

Satsningen i Mexikanska golfen var något som de flesta västliga oljejättarna hoppades mycket på. Det finns fortfarande tillräckligt med olja under jordskorpan och under havsytan men det som utvinns just nu eller framöver räcker inte till helt enkelt.

Nu fruktar oljebolagen för den amerikanska reaktionen. För det råder knappast tvekan om att kritiken mot oljeborrningen kommer att öka i styrka. Den märks redan och inte minst på det lokala planet i Louisiana och Florida.

Kritiken ställer i sin tur de amerikanska politikerna i en ganska obekväm situation. För till syende och sist handlar det om en balansgång mellan att tillvarata miljöintressen samtidigt som det handlar om energisäkerhet.

Visserligen har USA fortfarande kontrollen över mycket av den olja som produceras i Mellanöstern. USA:s militära styrka är fortfarande den främsta i världen. Däremot går USA tillbaka i frågan om att vara en ekonomisk stormakt.

Med försvagad ekonomisk styrka följer med en viss automatik även en försvagning i fråga om politisk global styrka. Frågan är hur länge USA kan förlita sig på säker olja från Mellanöstern, när Kina och andra makter kan locka med tjockare dollarbuntar.

Det kanske troligaste scenariot när det gäller USA:s agerande är att man inte förbjuder vidare borrningar men ställer mycket hårdare krav på oljebolagen. Men även det är en balansgång. För hårdare krav betyder allt som oftast dyrare kostnader.

Med tanke på att ingen exakt vet hur illa det är ställt vid det havererade oljeborrtornet och den läckande oljan i dag så finns det heller inga beräkningar kring vad sanering, skadestånd och annat kommer att kosta. Risktagandet för oljebolagen blir större och inte minst för försäkringskostnader.

Försäkringsbolagens avgifter lär skjuta i höjden. Det finns en rad mindre oljebolag som har tänkt börja borra i Mexikanska golfen. Dessa lär nog få sig en tankeställare nu.

Energipolitiska bedömare som jag talat med tror inte att BP kommer att falla omkull i och med den här katastrofen. Visserligen har bolagets totala värde sjunkit med cirka 20 procent sedan 20 april, men det finns reserver.

Detta sagt, om inte det värsta scenariot inträffar och skadeståndskraven blir allt för höga framöver. I det sammanhanget så är USA helt fel land att hamna inför rätta i. Där kryllar det av mycket erfarna och framgångsrika advokater i fråga om skadeståndsmål.

Det man med säkerhet kan säga är att BP:s ekonomi kommer att påverkas mycket negativt. Med ett tillfälligt eller långvariga produktionsstopp i Mexikanska Golfen så råder återigen osäkerhet på olje- marknaden om framtiden.

Visserligen sker andra satsningar i världen i fråga om kärnkraft och alternativa källor, men än så länge konsumerar vi mer energi än vad som finns på marknaden.

I takt med en avtagande global finanskris kommer den totala produktionen och konsumtionen att öka på nytt. Vid sådana tillfällen brukar oljepriset skjuta i höjden.

Under de senaste åren har det annars rått en vis optimism när det gäller framtida energiresurser. En av anledningarna är den nya teknik som utvecklats för att utvinna naturgas från underjordiska skifferbergarter, så kallad skiffergas.

En ny teknik som för bara några månader sedan hyllades av bland andra BP chefen Tony Harward som talade om en global "game changer", i fråga om att lösa framtida energiproblem.

Nyheten och satsningen på skiffergas i USA har också påverkat gaspriserna som sjunkit kraftigt under det senaste året.

De satsningar som görs sker i framförallt USA. Nu skulle USA göra sig oberoende av importerad gas från bland annat Mellanöstern och Ryssland var tanken. Vilket snabbt har lett till att tillgången på gas blev större än efterfrågan.

Nu finns dock frågor som också berör skiffergassatsningarna kopplade till oljekatastrofen i Mexikanska golfen. Utvinning av skiffergas är långt ifrån odiskutabelt utifrån miljöhänsyn.

Med en nyväckt allmän miljödebatt i USA, kan det komma protester även i fråga om skiffergasutvinningen. Vid utvinningen användes nämligen stora mängder kemikalier och vatten som sprutas ned i berggrunden, som sedan trycker upp de gasbubblor som tas till vara. Det är en metod som knappast är skonsamt för miljön eller omgivningen.

En annan fråga är hur exempelvis BP kommer att ställa sig inför planerade uppköp och nyinvesteringar i skiffergasfält, nu när det finns frågetecken om den framtida ekonomin efter katastrofen.

BP är ett av de riktigt stora bolagen på skiffergasmarkanden i dag.

Det finns helt enkelt just nu en rad obesvarade frågor om energin i framtiden och det är både nya och nygamla frågor som dykt upp efter oljekatastrofen. Därför är också nervositeten stor, både bland oljebolag och bland politikerna i Washington över hur omfattande den här katastrofen egentligen är.

Det enda man vet är alltså att energitillgången på kort sikt inte kommer att vara så god som många hoppades på för någon månad sedan. Något som i sin tur leder till högre energipriser.

BP-chefens uttalanden för några månader sedan om att vi nu ser en "game changer" handlade som sagt om skiffergasen och bland annat BP:s framtid. Han kanske får rätt, i alla fall när det gäller BP:s framtida roll. Men knappast på det sätt som BP ledningen hade önskat sig.