1 av 4
Svenska soldater med svenska flaggan i Afghanistan. Foto: Scanpix.
2 av 4
3 av 4
Kistan bärs ut från planet vid hemkomstceremoni för stupade Kenneth Wallin. Foto: Fredrik Sandberg/Scanpix.
4 av 4
Klicka för grafik: ISAF, nov 2010

Bakgrund Afghanistan: Svensk trupp på plats sedan 2001

Den USA-ledda invasionen av Afghanistan, Operation Enduring Freedom, inleddes oktober 2001. Storbritannien visade intresse av att svenska soldater deltog i den internationella fredsstyrkan i Afghanistan. I december samma år erbjöd Sverige drygt 20 soldater till den militära fredstyrkan i Afghanistan.

Storbritannien som hade tagit på sig en ledande roll var oense med Tyskland som också skulle bidra med trupp. England ansåg att befälstrukturen mellan USA:s militärinsats och FN-styrkan borde samordnas vilket Tysklands dåvarande försvarsminister, Rudolf Scharping, ställde sig emot. Han tyckte att en klar åtskillnad mellan de skulle göras.

Den dåvarande försvarsministern Björn von Sydow ville skicka en underrättelsepluton på 20 soldater som skulle vara specialiserade på spaningsuppdrag.  Men det fanns en del oklarheter kring bildandet av styrkan.

Eftersom det handlade om ett fredsframtvingade och inte fredsbevarande uppdrag, krävdes det riksdagens beslut. Storbritannien var beredd att leda den multinationella fredstyrkan ”International Security Assistance Force” (ISAF).

Efter att talibanregimen i Afghanistan störtades, hade Nato kommando över ISAF-styrkorna som har mandat från FN att vara en stabiliseringsstyrka i Afghanistan. Nato beslutade 2003 att utvidga det verksamma området för ISAF-styrkorna från Kabul till hela Afghanistan. Hösten 2005 påbörjades processen med utplacering av ISAF-styrkor i de mer oroliga områdena i söder.

Sverige har deltagit i ISAF sedan styrkan inrättades vid årsskiftet 2001/02. 45 officerare ur svenska elitförbandet SSG (Särskild skyddsgrupp) skulle skickas till Afghanistan. De skulle fungera som spanare och förvarnare åt FN-styrkan.

I plutonens uppgift ingick det att kartlägga de väpnade styrkorna utan också hur infrastrukturen och terrängen såg ut. Men plutonen förväntades även ha förmågan till strid för eget försvar och skydd av FN-styrkan.

Men FN-trupperna möttes av skepsis av Afghanistans provisoriska regerings försvarsminister Mohammad Fahim. Han ansåg att den internationella styrkan inte har rätt att använda våld annat än i självförsvar. Det stämde inte riktigt med FN:s intentioner.

ISAF skulle arbeta enligt FN-stadgan kapitel 7, som tillåter våld för att kväsa hot freden. Han hävdade också att fredsstyrkan inte kan omfatta mer än 3 000 man – FN hade räknat med 5 000. De afghanska ledarna ville även ha en garanti om att den ISAF styrkans närvaro skulle bli kortvarigt. Ansvaret för säkerheten skulle läggas över på Afghanistans nya regering. Landets nya premiärminister gav klartecken för en fredstryka i Afghanistan.

2006 tog Sverige över ledningen för den regionala enheten för säkerhet och återuppbyggnad av fyra provinser med högkvarter i staden Mazar-i-Sharif.

2008 var den svenska närvaron i Afghanistan 373 soldater men regeringen beslöt att förstärka trupperna . Omkring 500 personer från det svenska förbandet finns i norra Afghanistan sen sommaren 2004. Enligt försvarsminister Sten Tolgfors ökade regeringen den militära närvaron för att säkerhetsläget hade förändrats men samtidigt ökade regeringen biståndet med 60 procent.

I november 2010 presenterade den borgliga regeringen, Socialdemokraterna och Miljöpartiet en överenskommelse om den svenska insatsen. Där fastställs en ambition att Svenska militären inte längre ska ha några stridande uppgifter i Afghanistan vid slutet av 2014. 

De afghanska säkerhetsstyrkorna ska leda den uppgiften i alla provinser. Sverige ska också ha ett fortsatt ”åtagande om internationella insatser för hjälp med utbildning och stöd av Afghanistans armé, polis och andra säkerhets- och rättsorgan.” 

Hittills har fem soldater dödats ur den svenska afghanistanstyrkan. November 2005 stupade två svenska soldater efter att en kolonn utsatts för ett sprängattentat i närheten av Mazar-i-Sharif. Februari 2010  dödades två svenska soldater och en lokalanställd tolk.  Senast i oktober dog en svensk soldat när en hemmagjord bomb exploderade under en pansarterräng bil.

En hel del kritik har förts mot den svenska regeringen och deras utökning av trupperna i Afghanistan. Bland annat har den f.d. politisk chefredaktör på Aftonbladet sagt att regeringen har utökat mandatet för ISAF-styrkan vilket inte har diskuterats offentligt utan det har skett till en stor del bakom stängda dörrar.

Klein anser att trupperna måste hem och att det är slutsatsen efter nio års krig. Även den tidigare FN-ambassadören Pierre Schori har fört kritik.

”Idag är det en Nato-ledd stryka, koordinerad under samma amerikanska befäl med USA:s styrkor, som strider i hela Afghanistan. Och ingen tror längre på att någon Afghanistan baserat al-Qaida skulle slå till i Stockholm”.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".