Utrikesbakgrund

Våldsamt politiskt tonläge i USA

Massakern på ett politiskt torgmöte där kongressledamoten Gabrielle Giffords sköts i huvudet väcker diskussioner om det giftiga politiska samtalsklimatet i USA. De senaste åren har politiken blivit mer polariserad, samtidigt eldar talkshows upp stämningen.

Det blev en svart inledning på det nya politiska året i USA. Demokraten Gabrielle Giffords hade bjudit in boende i sin valkrets till mötet utanför en stormarknad den 8 januari 2011 i Tucson i Arizona. Plötsligt öppnade en 22-årig man eld. Giffords sköts i huvudet och svävade sen mellan liv och död. Sex andra personer dödades när kulorna regnade över folkmassan, en av dem var en medarbetare till kongressledamoten. Två personer, som övermannade 22-åringen och brottade ned honom när han laddade om sin halvautomatiska pistol, förhindrade antagligen att massakern blev ännu större. 13 personer skottskadades. Den överhettade valrörelsen inför novembervalet till kongressen kan ha bidragit till våldsdådet, något som Giffords själv varnat för.

Demokraten Gabrielle Giffords, som ökat i popularitet och blivit en stigande politisk stjärna, hade redan före dådet utsatts för flera hot och trakasserier bland annat för sitt stöd för Obamas immigrationsreform och sjukvårdsreform. Den dagen representanthuset godkände den historiska sjukvårdsreformen vandaliserades hennes kontor. Den 40-årige politikern satt sin tredje period i kongressens representanthus för Demokraterna och omvaldes 2 november 2010. Hon har bland annat engagerat sig i invandrarfrågor, försvarsfrågor och frågor om alternativ energi.

President Barack Obama höll en tyst minut för att hedra offren och talade om det meningslösa våldet. Dådet fick direkta politiska konsekvenser när kongressen beslutade att skjuta upp en viktig omröstning. Massakern fick också myndigheterna att skärpa säkerheten runt amerikanska kongressledamöter och väckte en diskussion om politikers öppna möten. FBI-chefen uppmanade offentliganställda att vara på sin vakt, men bedömde inte att det fanns ytterligare hot.

Även om motivet till dådet ännu var oklart kort efter skottdramat, så startade genast en debatt i USA om hur det fräna politiska samtalsklimatet kan påverka allmänheten. Redan instabila människor och ensamvargar kan triggas till att genomföra attacker, menade flera.

Mark Potok som kartlägger extremister med våldstendenser uttalade att den gripne 22 åringen Jared Lee Loughners budskap inte visade på någon sammanhängande politisk ideologi men att han använt retorik som påminner om den regeringsfientliga rörelsens.

-- När retoriken varje dag hela veckan handlar om hat, om misstro mot regeringen, om stark misstänksamhet mot hur regeringen agerar, och om att hetsa upp allmänheten så påverkar det människor, särskilt de i obalans, sa sheriffen Clarence Dupnik i Pima County med stor uppgivenhet.

-- Den ilska, det hat, den trångsynthet som finns i det här landet håller på att bli skandalös, sa han också på en presskonferens.

Vapenvåld är vanligt i USA, men att skotten riktas mot politiker är ovanligt. Dådet chockade politikerna i Washington. Och i NBC:s tv-program "Meet the Press" uttalade demokraten Emanuel Cleaver att hätskheten inom politiken kan ha spelat en roll för dådet.

-- Vi befinner oss i ett mörker i det här landet just nu och atmosfären förgiftar, sa han.

Den skjutne kongressledamoten Gabrielle Giffords har själv tidigare varnat för att hatet i den politiska debatten kan ha lett till attacker mot henne. I en intervju med MSNBC förra året pekade hon bland annat på en politisk målkarta på republikanen och förre vicepresidentkandidaten Sara Palins hemsida som något som kan uppmuntra till våld. Där finns Giffords namn med i mitten av korset i ett kikarsikte. Grafiken togs bort från Palins hemsida efter morden i Tucson och Palin beklagade dådet. Men den konservativa teaparty-rörelsen, där Palin är frontfigur, ville inte bli beskylld för att ha bidragit till dådet med sin retorik.

Den amerikanska debatten har länge tagit sig grova uttryck och det uppskruvade tonläget har gått i vågor. Den amerikanska revolutionen 1775 och inbördeskriget på 1860-talet är tidiga exempel på politisk splittring med grova uttalanden och våld. Närmare i tiden, på 1960- och 70-talen, präglades debatten också av råa uttalanden, bland annat under Vietnamkriget och Watergate-affären. Republikanen Ronald Reagan utsattes för grova angrepp under sin presidentperiod på 1980-talet.

Också under 2004 när Bush blev omvald var retoriken i amerikansk politik grov. Under presidentvallrörelsen 2008 ville huvudkandidaterna Barack Obama och John McCain hålla en anständig nivå på debatten och den blev inte lika hätsk som i flera andra valrörelser.

Det många riktar kritik mot i USA:s är talkshow-värdarnas råa ton i den politiska debatten. Utvecklingen har skett i samband med kabeltv-kanalernas framväxt. Pratprogrammen har fått en stor plats i den dagliga debatten och ofta skäller de profilerade tv- och radiopersonligheterna anklagar motståndare för att inte vara kloka och för att de bryter mot konstitutionen. Också våldstermer är vanliga. Konservativa Fox News pekas ofta ut som den station som dragit igång pajkatsningskarusellen där talkshowvärdar som Bill O'Reilly och Glenn Beck ger hånfulla kommentarer. På vänstersidan har egna talkshows följt efter.

Det som också skiljer den nutida politiska debatten från den tillbaka i tiden är att uttalandena sprids mer och snabbare med internet och sociala medier och de lever vidare längre. Genomslagskraften blir mycket större än vad exempelvis tidningsartiklar fick under Vietnamkriget.

Att den politiska debatten blivit extra infekterad igen den senaste tiden har också med en ökad polarisering att göra. Den ideologiska överlappningen är inte lika stor som tidigare i partierna. Istället har både demokraterna och republikanerna blivit mer homogena som grupper där de konservativa inom republikanerna och de liberala inom demokraterna blivit alltmer tongivande. Till teaparty-rörelsen hör de mest konservativa. Polariseringen har lett till svårigheter att kompromissa i kongressen och till att reformer blivit tunga att baxa igenom.

Samtidigt ökar amerikanernas misstro mot det politiska systemet. Förtroendet för kongressen är på en mycket låg nivå hos allmänheten, trots att det nyligen hållits val. 74 procent håller inte med om att den gör ett bra jobb, enligt realclearpolitics.com. Den svåra finanskrisen och rädslan för jobben och ekonomin bidrar också till missnöjet hos den amerikanska befolkningen.

Än är det alltså oklart vad som ledde till dödsmassakern i Arizona. Frågan är om det kommer att skruva ned tonläget i den politiska debatten? Säkert blir det i så fall bara ett tillfälligt reglage. 

Beatrice Janzon

Ekot

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista