Mubarak: Egyptens stora överlevare

Egyptens 82-årige ex-president Hosni Mubarak, som suttit vid makten i nästan 30 år, är Egyptens stora överlevare. Få väntade sig att den mindre kända vicepresidenten, som upphöjdes till president i kölvattnet av mordet på Anwar Sadat 1981, skulle behålla landets toppjobb så länge.

Sadat mördades av islamister vid en militärparad i Kairo och Mubarak hade turen att undkomma skotten, där han satt bredvid Sadat. Sedan dess har han överlevt minst sex mordförsök.

Förutom sin talang för att undvika kulor, har den tidigare befälhavaren för flygvapnet alltså lyckats hålla ett grepp om makten i tre decennier, positionerat sig själv som en pålitlig västallierad och samtidigt slagits mot en kraftfull oppositionsrörelse på hemmaplan.

Men med den inhemska oron, en sviktande regional slagkraft, sämre hälsa och oklar arvtagare, ifrågasätter många hur länge Mubarak kommer att kunna fortsätta.

Ett hälsosamt liv
Mubarak föddes 1928 i en liten by vid Menofyaprovinsen nära Kairo. Mubarak, som har insisterat på att hålla sitt privata liv utanför det offentliga rummet, är gift med en halv-brittiska med examen från det amerikanska universitetet i Kairo, Suzanne Mubarak, och har två söner, Gamal och Alaa. 

Hosni Mubarak är känd för att leva ett strikt liv med ett fast dagligt schema som börjar vid 06.00. Han har aldrig varit rökare och har ett rykte om sig som en man som lever ett hälsosamt liv. I hans yngre dagar, klagade medarbetare ofta på presidentens schema, som började med ett träningspass i gymmet eller en omgång squash.

Undantagstillstånd
Muhammad Hosni Mubarak Sayyid svors in den 14 oktober 1981, åtta dagar efter Sadatmordet. Trots lite folklig appeal eller internationell profil på den tiden lyckades denne storvuxne militär använda freden med Israel för att bygga upp sitt rykte som en internationell statsman.

I själva verket har Hosni Mubarak regerat som en kvasimilitär ledare allt sedan han tog makten. Under hela hans mandatperiod har landet hållits under undantagslagar som ger staten avsevärda befogenheter att gripa in och begränsa de grundläggande friheterna. 

Regeringen hävdar att den drakoniska regimen har varit nödvändig för att bekämpa islamisk terrorism, som har kommit i vågor under decennier av Mubaraks styre - ofta riktat mot Egyptens lukrativa turistsektor.

Han har varit styrande under en period av inhemsk stabilitet och ekonomisk utveckling vilket betytt mest för att hans landsmän har accepterat hans monopolisering av makten i Egypten.

Hosni Mubarak är en av de presidenter i världen som suttit vid makten längst och på senare tid har han känt trycket att främja demokrati, både inifrån Egypten, och från sina mäktigaste allierade, USA. Men många anhängare av reformtankarna tvekar över härskarens uppriktighet när han säger att han är för att öppna upp den politiska processen.

Mubarak har vunnit tre val enhälligt sedan 1981, men vid den fjärde valsegern 2005 öppnade han systemet för konkurrerande kandidater, efter påtryckningar från USA.  Kritiker säger att valet var starkt viktat till förmån för Mubarak och Nationella demokratiska partiet (NDP). De anklagar den egyptiska ledaren att föra en längre kampanj för att bekämpa motståndsgrupper, främst det Muslimska brödraskapet.

Det finns nu indikationer från den nationella utvecklingsplanen att åttioåringen planerar att ställa upp igen i nästa val, senare i år.

Den långa tiden han har varit styrande, tillsammans med hans höga ålder och osäkerheten i vem som ska efterträda honom, är alla känsliga frågor i Egypten.

Rykten om presidentens försämrade hälsa tog fart när han reste till Tyskland i mars 2010 för gallblåsekirurgi. Dessa rykten flammar nu upp varje gång han missar en viktig sammankomst eller försvinner från media under en tid.

Dagarna efter de första massprotesterna i egyptiska städer uppmanas Mubarak att namnge en vice ordförande. Den 29 januari blir också den högt uppsatte militären Omar Suleiman upphöjd till vice ordförande, i vad som setts som ett försök av Mubarak för att stärka sitt stöd i det militära.

Fram till dess hade inte Mubarak någon självklar efterträdare, men oppositionsgrupper har befarat att hans son, 40-årige före detta bankmannen Gamal Mubarak, skulle utses som efterträdare.

Är Gamal Mubarak fortfarande möjlig för ordförandeskapet? Gamal insisterade att han inte hade någon ambition att bli president, men han har samtidigt kontinuerligt stigit i graderna i den nationella utvecklingsplanen, och blivit en ledande förespråkare för ekonomiska och politiska reformer.

Historiker påpekar att varje president sedan revolutionen 1952 har kommit från militären, och att Gamals civila referenser kan ha gett honom problem att få det stöd för detta. Men med oro på gatorna och i valet i slutet av året måste beslut fattas.

Tidigare har Mubarak sagt att han kommer att fortsätta att tjäna Egypten till sitt sista andetag, men även om han inte lider av någon specifik sjukdom, kommer frågor att väckas om huruvida någon som är nästan 83 är pigg nog för att härska över detta enorma, utmanande land, i en tid av inhemska och regionala kriser.

Texten är en översättning från brittiska BBC
http://www.bbc.co.uk/news/world-middle-east-12301713

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".