FN:s klimatmöte både framgång och besvikelse

FN samlar sig för att få innehåll i överenskommelsen från klimatmötet i Cancún, men många frågor är olösta och fristen krymper för det omtvistade Kyotoprotokollet.

FN:s klimatmöte COP16 i mexikanska Cancún beskrivs som både framgång och fiasko, beroende på vem man frågar.

Framgången var, enligt FN och många klimatdiplomater, att mötet alls ledde till någon överenskommelse. Efter misslyckandet vid klimatmötet i Köpenhamn 2009 var förväntningarna inför Cancún nedskruvade till noll.

Men enligt andra blev själva Cancúnöverenskommelsen ett fiasko med alldeles för lösa löften om utsläppsminskningar på för låga nivåer. Den brännande frågan om Kyotoprotokollets fortsättning finns kvar, medan tidsfristen krymper.

FN ska ha några extra möten under året för att diskutera klimatfrågan. Christiana Figueres, som är generalsekreterare för FN:s klimatsekretariat UNFCCC, har anledning att höja tempot, för Kyotoprotokollet löper ut i slutet av 2012.

Nyligen, i slutet av januari, kom nyheten att Japan förbereder ett nytt eget alternativ till Kyotoprotokollet som ska motverka klimatförändringar.

Enligt nyhetsbyrån Reuters gav Japans premiärminister inga detaljer mer än att det kommer en serie förslag under våren och att det gäller utveckling av hållbar energiteknik, med fokus på klimatåtgärder i Asien.

Det här är möjligen ett sätt för Japan att försöka återvinna förtroendet bland utvecklingsländerna, efter klimatmötet i Cancún.

Japan blev något av ett svart får i Cancún efter sitt besked att det är otänkbart att gå med på Kyotoprotokollets tvingande utsläppsminskningar från och med 2013. För det är bland utvecklingsländerna som Kyotoprotokollet har sina största anhängare.

Kyotoprotokollet är det enda bindande avtal hittills som ålägger industriländer att sänka sina koldioxidutsläpp. Genom att det begränsar industriländernas utsläpp av växthusgaser blir det ett styrmedel för vem som ska få utnyttja det återstående utrymmet att överhuvudtaget släppa ut växthusgaser.

Eftersom industriländerna historiskt sett står för den största andelen av utsläppen, tycker utvecklingsländerna inte det är mer än rätt att de ska få det utrymmet för att kunna bygga sin industri. Men motkravet från industriländerna är att utvecklingsländerna ska tillåta insyn för att inte släppa ut mer än tillåtet.

De frågar sig också var gränsen går för vad som är ett utvecklingsland, hur länge länder som Sydkorea, Kina och Saudiarabien ska få räkna sig dit. Men för Kyotoprotokollets andra period, efter 2012, finns det inga beslut om hur stora utsläppsminskningar länderna ska göra.

Ett skäl till att flera stora industriländer inte vill lova något för nästa period av Kyotoprotokollet, är att det ändå bara omfattar knappt 30 procent av de globala utsläppen, och många andra stora utsläppsländer, som Kina och USA står utanför.

– Japan vill inte tvinga sin industri att begränsa sina utsläpp när inte konkurrenterna gör det, sa japanska representanter i Cancún.

Inte bara Japan, utan också Ryssland och Kanada är motvilliga att delta i en andra Kyoto-period.

Det som beskrevs som en framgång i Cancún, var att mötet bäddade för en fortsättning av FN:s klimatförhandlingsprocess, som det världsomfattande forum det är för att fatta beslut i klimatfrågan.

Därför beskrevs det som en framgång att utfästelserna från mötet året innan i Köpenhamn rent formellt togs in i förhandlingarna. Därmed fanns över 140 länders egna föreslagna åtgärder i en fast överenskommelse.

Men resultatet från Cancún är samtidigt en stor källa till frustration bland miljöorganisationer och bland utvecklingsländer. Bolivia gav hård kritik när klimatmötet avslutades, men blev till sist nedröstat.

Cancúnöverenskommelsen klarar inte av FN:s klimatmål, utan jordens medeltemperatur ökar troligen med tre grader till år 2050, och det räcker inte.

Enligt FN:s klimatpanel får den inte öka med mer än 2 grader till år 2050, helst mindre. Dessutom ökar risken att missa klimatmålet ju längre åtgärderna dröjer.

Kritiker tycker att viktiga åtgärder förhalas. De tycker illa om flera inslag av marknadslösningar i systemet med utsläppshandel, och varnar för risken att ursprungsbefolkningar körs över genom att de inte får tillräckligt inflytande över programmen för urskogarnas bevarande. 

Men trots de tröga ansträngningarna för att få fram ett klimatavtal har vissa projekt dragit i gång.

Pengar skjuts till i de fonder som ska hjälpa utvecklingsländer att klara av klimatförändringar. Projekt som ska hejda avverkningen av skog har inletts, bland annat samarbetar Norge och Australien med Indonesien för att stoppa avverkning av regnskog.

Det finns en otålighet också bland industriländer, som ser det som en fråga om överlevnad att gå över till mer fossilfri energi inför hotande oljebrist.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".