Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

Svensk nykolonialism eller Tanzanias räddare?

Publicerat onsdag 28 januari 2009 kl 14.42
1 av 3
2 av 3
3 av 3
Mwajuma Saleh och Khamis Kidhahabiedha boskapsskötare i Bagamoyo Tanzania, som kanske måste flytta när Sekabs sockerplantage anläggs.

Det här tipset fick vi på vår blogg av en lyssnare/läsare. Nu kommer resultatet!
Det svenska kommunalägda bolaget Sekab vill hyra 100 000-tals hektar mark för sockerrörsodlingar i Tanzania. Av det ska det sen bli etanol som vi svenskar kan tanka miljövänligt med. De lokala bönderna och boskapsherdarna får maka på sig. Miljöorganisationer varnar för att unik natur hotas av de gigantiska plantagerna och att man bara flyttar koldioxidutsläppen till Tanzania. Sekab framhåller att man står för en etisk och uthållig sockerrörsproduktion och att Tanzanierna är mycket förhoppningsfulla inför de svenska satsningarna. Och i Umeå, Skellefteå och Örnsköldsvik funderar politikerna om det var det här kommuninnevånarnas pengar skulle användas till?

Dessutom levereras nu hård kritik från norska och tanzaniska forskare kring den svenska satsningen i en debattartikel i den tanzaniska tidningen ”This Day” med rubriken . En annan debattartikel publiceras i dagens nummer av .

– Jag tycker att det här är klimatkolonialism för det rättfärdigas med en miljöstämpel att detta gör något mot klimatförändringarna. Men det är ett billigt sätt för rika land i norr att köpa sig fri från ett problem som de förorsakat med sin överförbrukning, säger professor Ian Bryceson vid i Ås.

Tillsammans med professorskollegor från tre universitet i Tanzania har Ian Bryceson utvärderat svenska s planer på sockerrörsodling på en yta stor som 2/3 av hela Gotland i områdena Bagamoyo och Rofiji. Ännu har etanolföretaget Sekab inte skrivit på några stora arrendekontrakt, utan bara etablerat en fröodling i Tanzania. Men Ian Bryceson och hans kollegor varnar för att sockerrörsplantager på flera hundratusen hektar kommer få svåra sociala konsekvenser när bönder och herdar körs bort från marken. Och miljökonsekvenserna kan bli vattenbrist, övergödning och förgiftning av nära liggande naturreservat där många utrotningshotade arter lever.

Sekab ägs idag till 70 procent av Umeå, Skellefteå och Örnsköldsvik, men kommunerna vill nu dra sig ur ägandet säger både kommunstyrelsens ordförandei Skellefteå Bert Öhlund (S) och oppositionsrådet Håkan Lindh (fp).
Sekabs VD Per Carstedt säger att kritikerna har fel i sina farhågor. Man ska göra etanol på ett hållbart sätt. Skogen som måste fällas ska inte eldas upp och skördemaskinerna ska drivas med etanol så att Tanzanias koldioxidutsläpp inte ökar på grund av etanolproduktionen:
– Vår ambition är att vi ska göra ett projekt som ska vara ett föredöme för hur hållbar produktion ska göras. Och summan av det här är att det kan bli netto en kolsänka, säger Sekabs VD Per Carstedt. 
Sekab stödjer sig också på egna förundersökningar som just nu pågår bland annat .

Sekab får medhåll av den svenska miljöforskningsinstitutionen där chefen professor Johan Rockström säger att det är full möjligt enligt hans bedömning att göra ekologiskt hållbar etanoltillverkning i Tanzania. Det är ett av få länder i världen med en hel del outnyttjad jordbruksmark, men att ingen etanolproducent hittills lyckats, så Sekab skulle bli först i så fall och att det finns många fallgropar på vägen.

Men Yefred Myenzi som är jurist och chef för miljöorganisationen , har också utrett Sekabs planer i Tanzania. Han är orolig för att Tanzania helt saknar en nationell policy för biobränsleproduktion i landet och nu säljer ut stora landtillgångar till utländska företag. På pappret äger staten nästan all mark, men den används sen många generationer av småbrukare och herdar som körs bort utan kompensation och det är lätt att muta lokala bychefer att skriva på långa leacingavtal för land. Yefred Myenzi bild är att folket som bor i området inte samtyckt och att det kan få stora negativa konsekvenser för miljön.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".