Världsbanken - en klimatbank?

Världsbanken lånar ut hundratals miljarder per år och har 185 medlemsländer, bland annat Sverige. Banken har gått ut stort med att man ska hjälpa u-länder till en hållbar utveckling. Men nu visar en ny rapport att banken under senaste åren ger fem gånger mer lån till fossilenergi än till förnyelsebara energikällor.

Det här är ett klipp från en avs reklamfilmer på Youtube. Den visar tacksamma bybor på öar i Stilla havet som fått elektricitet tack vare att deras regeringar fått lån från Världsbanken, och elektriciteten man visar kommer från förnyelsebara källor som sol, vind, vatten och bioenergi.

Men, om man söker på Youtube, så hittar man också helt andra filmer om Världsbankens energisatsningar, som den högst upp från miljöorganisationerna Oilchange International och Friends of the earth.

Låt er inte luras av retoriken om klimatbanken, säger de här miljöorganisationerna. Tittar man på vad pengarna från Världsbankens olika underavdelning går till, så visar det sig att det går fem gånger så mycket till olja, gas och kol än till förnyelsebar energi, och fossilsatsningarna har förstås inte Världbanken lagt ut några Youtubeklipp på.

Jag tog tåget till Washington för att leta upp källan till en rapport om att Världbanken lånar ut betydligt mer pengar till nya fossila kraftverk än till hållbar energi. De som skrivit rapporten heter en frivilligorganisation som hela tiden följer Världsbanken och andra stora långivare i hasorna för att se att de verkar för social och ekonomisk rättvisa och hållbar utveckling.

Heike Mainhardt anser inte att Världsbankens nuvarande lånepolicy hjälper u-länder att snabbt ställa om till en hållbar utveckling. Tvärtom skickar bankens lån de ofta in i en allt större fossilenergiberoende. Hon har räknat ut att om man lägger ihop de totala utsläppen av alla fossileldade kraftverk under hela deras livslängd som Världsbanken gett lån till att bygga bara under 2008, så motsvarar de åtta procent av jordens samlade utsläpp från kraftverk.

Det kanske verkar lite orättvist att räkna så, men det är standard enligt Heike Mainhardt som tidigare jobbade åt amerikanska regeringen att räkna på växthusgasutsläpp. Åtta procent av klotets samlade växthusgasutsläpp från kraftverk, det är alltså inte obetydligt vad Världsbanken håller på med. Heike Mainhardt tar som exempel Tata Ultra Mega kolkraftverket i Gujarat i Indien som ska stå klart 2012. Till det projektet har Världsbankens avdelning International Financial Corporation lånat ut tre och en halv miljard kronor. Och det kolkraftverket kommer att bli gigantiskt och beräknas fungera i 40 år.

Tata Ultra Mega-kolkraftverket kommer enligt vissa beräkningar bli den femte största utsläppskällan av koldioxid i världen när det står klart om några år. Och Heike Mainhardt tycker inte att Världsbankens försvar, att kolkraftverket ska använda superkritisk kolteknik som inte släpper ut så mycket som gamla kolkraftverk, men tekniken har funnits i 20 år enligt Heike och numer kan man isåfall bygga med ultrasuperkritisk teknik som används i västvärlden. Tata Ultra Mega blir inte heller förberett för att avskilja koldioxiden och pumpa ned i marken och gör Indien ännu mer beroende av kol de närmaste decennierna.

Men det finns naturligtvis en annan sida av saken. Warren Evans är miljöchef för Världsbanken i Washington och han räknar inte som Heike Mainhardt på Bank Information Center. Beroende på om oljepipelines ska föras till kraftförsörjning eller fossil energi, om Tata Ultra Mega ska räknas som energibesparing eller kolkraft, så ser saldot olika bra ut för Världsbankens satsningar på grön energi. Men Warren Evans sticker inte under stol med att man lånar ut många miljarder per år till fossilkraft.

Det är vårt jobb att hjälpa dessa länder att hitta mest miljövänliga teknik möjligt, men kol är billigt och de behöver el, säger han. Vi måste hjälp dem att ta tekniksprång men kan inte ställa högre krav på länder med snabb ekonomisk utveckling att klara sånt som vi inte själva klarar i väst, där snittet för förnyelsebar el nu är tio procent.

Det finns 1,6 miljarder människor som helt saknar el i världen, påminner Warren Evans. Dessa 1,6 miljarder människor som helt saknar el, de har inte orsakat den globala uppvärmningen och vi som gjort det är skyldiga dem att ge dem modern energi så att de kan utvecklas och få ett bättre liv. Förhoppningsvis med hjälp av förnyelsebar energi, men om det inte går, så med kol olja och gas. Deras utsläpp kommer ända bara vara en bråkdel av den rika världens säger Warren Evans på Världsbanken.

Och även Heike Mainhardt på Bank Information Center tycker förstås att de allra fattigaste i världen har rätt att få el. Men påpekar hon, en hel del projekt som Världsbanken finanisierar går till olje- och gasledningar som i huvudsak levererar och spär på västvärldens aptit på billig fossilkraft.

Svenska Naturskyddsföreningen har förövrigt gjort en egen rapport om Världsbankens fossilsatsningar som stödjer Bank Information Centers slutsatser och som kan laddas ned.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".