1 av 2
2 av 2

Inte nytt att Antarktis blivit varmare

P1s reporter Sven Börjesson, rapporterar nu på morgonen om en klimatnyhet som inte var ny. Så här skriver han själv:

För snart två veckor sedan berättade bland andra BBC, CNN, Washington Post, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sveriges Radio om att ”Ny forskning visar att Antarktis blir varmare, inte kallare som forskarna tidigare har trott”. Nyheten byggde på en artikel i Nature, där artikelförfattarna visar att sedan slutet av 1950-talet har medeltemperaturen på Antarktis stigit med 0.12 grader per årtionde. Det var en minst sagt en överraskande global nyhet med tanke på att ett antal vetenskapliga artiklar + IPCC:s senaste rapport alla berättar samma historia. Antarktis har blivit varmare jämfört med 1950-talet.

Det var alltså ingen nyhet att Antarktis blivit varmare. Dessutom missade media att påpeka att berättar om en snabb uppvärmning från 1950-talet till början av 1970-talet, men att det sedan dess inte finns någon tydlig trend. Eftersom också författarna till artikeln i Nature vid presskonferensen inte tog upp tidigare jämförbar forskning, så ringde jag upp professor Eric Steig vid Univeristy of Washington, huvudförfattare till artikeln i Nature.

Jag bad honom jämföra hans och hans kollegors resultat med den temperaturkurva som finns i IPCC senaste stora rapport, kapitel 3, fig 3.7. En kurva som är hämtad från CRUTEM3, en kurva som är utarbetas av Climatic Research Unit (University of East Anglia) och UK Met Office.

Steig konstaterade att kurvorna var så gott som identiska. En snabb temperaturökning på drygt en halv grad från slutet av 50-talet till början av 70-talet, och sedan dess ingen tydlig trend. Vi diskuterade också en artikel som publicerades redan år 2000 i Journal of Climate ”Variabilty and Trends in Antartic Surface Temperatures from In Situ and Satellite Infrared”, av Josefino C. Comiso.

Comiso jämförde temperaturmätningar från markstationer med satellitmätningar, som då sträckte sig 20 år bakåt i tiden, och fann att under de senaste 20 åren, fram t o m 1998 visade såväl markmätningar som satellitmätningar en svag fallande trend. I ett längre perspektiv, från 1954 och framåt, var däremot trenden stigande, i genomsnitt 0.12 grader per årtionde. Exakt samma resultat som Steig kom fram till. Det kan tilläggas att Comiso också är medförfattare till årets artikel. Steig menade att det inte var så märkligt att resultaten blev lika eftersom båda undersökningarna utgått från samma data.

Det nya som Steig och hans kollegor gjort är att man inte bara jämfört satellitmätningar med markmätningar. Artikelförfattarna har dessutom använ tresultatet av  korrelationen till att analysera fram nya temperaturdata. På så sätt kan man bättre säga var det blivit varmare och var det blivit kallare sedan 70-talet. Delar av östra Antarkis har haft en svag avkylning medan temperaturen fortsatt stiga i västa Antarktis.

Varför har öst och väst gått skilda vägar sedan 70 talet? Jo, säger Steig. Västra och östra Antarktis har helt olika förutsättningar. Östra Antarktis ligger högt, medan västra ligger betydligt lägre och dessutom möter västra Antarktis Stilla havet. Det gör att fuktig och mild luft från Stilla kan komma in över den västra delen, men knappast över den östra. Avkylningen av östra Antarktis kan säkert kopplas ihop med att havsisens utbredning har ökat utanför den östra delen. Men vad som är orsak och vad som är verkan är mer oklart. Är det ökad isutbredning som lett till ett kallare klimat eller ett kallare klimat som gjort att istäcket växt?

Isutbredningen beror till stor del på vindförhållandena, och ändrade vindförhållande kan därför leda till förändringar i istäcket, menar Steig. Något som i sin tur påverkar temperaturen. En faktor som säkert har sin betydelse för avkylningen är ozonuttunningen, säger Steig. Minskad ozonmängd tros påverka vindarna och därmed kan ozonuttunningen vara första länken i kedjan.

Förändringar i havstemperaturen runt ekvatorn i Stilla Havet är troligtvis huvudorsaken till uppvärmningen i västra Antarktis, tror Steig. Steig har tidigare publicerat forskning som visar på ett samband mellan en kraftig El Nino runt 1940 och en samtida kraftig temperaturökning i västra Antarktis  ( proxydata från iskärnor).  Under de sista årtiondena under 1900 talet inträffade ovanligt många och starka El Ninos vilket då, enligt Steig, har lett till ett något mindre kallt västra Antarktis.

Varifrån kommer då talet om ett kallare Antarktis. Finns det sådana artiklar eller mätdata? Ja, men då talar vi om de senaste 30-40 åren. Därför kan man inte jämföra de artiklar som talar om ett kallare Antarktis med Steigs.

Steig behandlar tiden från slutet av 50-talet och fram till idag, och all den forskning som behandlar det längre perspektivet kommer fram till samma resultat. Antarktis har blivit varmare. Steig var för övrigt medförfattare till en artikel som kom för några sedan och som visade att Antarktis har haft en stigande temperaturtrend under åtminstone 150 år.

De artiklar som talar om ett kallare Antarktis får stöd av vissa mätdata, som att havsisens utbredning runt Antarktis ökat sedan satellitmätningarna började 1979.

Intressant att notera är att bland de artiklar som talar om ett kallare Antarktis finns ”Southern Hemisphere climate response to ozone changes and greenhouse gas increases” Geophysical Research Letters 2004, av Drew Shindell och Gavin Schmidt. Shindell är också en av författarna till Natureartikeln. Shindell och Schmidt konstaterade att avkylningen av Antarktis berodde både på minskning av ozon och en ökning av växthusgaserna.

Avslutningsvis frågade jag Steig om han kände till någon vetenskaplig artikel som visade på att Antarktis blivit kallare sedan 1950 talet. ”Nej”, svarade Eric Steig, ”att Antarktis blivit kallare är något som populärpressen hittat på”.

Personligen skulle jag inte bara skylla på media. Nature och artikelförfattarna bär också på en del av ansvaret. Vid presskonferensen kunde de närvarande artikelförfattarna Steig och Shindell klargjort att tidigare forskning som jämför temperaturen från 50-talet med idag kommit fram till samma resultat. Antarktis har blivit ungefär 0.6 grader varmare.

/Sven Börjesson

***************************************************

Som Klotets producent vill jag gärna tillägga att jag tycker det är strålande att Sven Börjesson gjort sin kritiska granskning av denna klimat-”nyhet”. Eftersom jag själv lyssnade på över en timmes presskonferens kring artikeln och läst de kommentarer som Nature och andra forskare gjorde i samband med publiceringen, så vill jag bara hålla med Sven om att Nature och artikelförfattarna verkligen starkt bidragit till att media (inklusive jag själv) missletts i hur ”ny” deras studie egentligen var.


Så här skrev Nature i inledningen till sin egen presstext: ”Scientists address one of the hottest questions in climate research in Nature this week, showing that overall, the Antarctic continent has warmed over the past 50 years. Until now, incomplete records led researchers to believe that the continent’s entire interior may be cooling whilst the peninsula warms. The warming of the Antarctic has been uncertain owing to the lack of continuous temperature records across the whole continent.”

Och Eric Steig själv inledde presskonferensen med att säga att de flesta studier av Antarktis klimatändring har varit beroende av vädermätningar från markstationer vid kusterna. Många har visat på en avkylning under de senaste decenierna och det har varit en populär föreställning att hela Antarktis blivit kallare, men detta motbevisas av våra satellitmätningar.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista