1 av 2
2 av 2

Het debatt kring GMO i Europa i vår

I Europa pågår sedan lång tid en upprörd debatt om genmodifierade grödor. Är GM en revolutionerande teknik som kan ge oss hälsosammare livsmedel, miljövänligare jordbruk och en chans att klara både klimatkris och överbefolkning? Eller är det en illa kontrollerad och riskfylld manipulation av naturen som riskerar att löpa amok och framförallt drivs av multinationella  bolags vinstintressen? Klotet har bjudit in fyra bloggare som ger oss sin syn på GMO.

Först ut är Harald Cederlund, biolog och forskare vid Biocentrum,institutionen för mikrobiologi vid SLU. Läs hans blogginlägg nedan.

I vår är GMO-debatten särskilt intressant i Europa eftersom Ministerrådet inom en månad eller två skall ta ställning till om det är okej att länder som inte vill odla GMO-majs skall kunna fortsätta att ha undantag EUs regler om GMO-odling.

6 länder har hittills sagt nej till de aktuella majssorterna. Det senaste i raden var Tyskland. Det här sätter käppar i hjulet för EUs GMO-politik eftersom varje lands undantag måste behandlas för sig och tar lång tid att bereda. Samtidigt inleds nu den sista odlingssäsongen för GMO-majsen MON 810. Skall det bli en fortsättning måste ett nytt godkännande till, berättar Carina Knorpp, sakkunnig på jordbruksdepartementet.

Enligt EUs regler ska det som är tillåtet att odla i ett land vara det inom hela unionen. Men flera EU -länder vill inte acceptera de genmodifierade-grödor som godkänts av EU. (Alltså grödor som tillförst gener från andra arter. )

Inom traditionell växtförädling kan man säga att människan hjälper naturen på traven genom att genomföra en sorts ”konstgjord befruktning” mellan växter som har olika egenskaper. När man genmodifierar kan man vara mycket mer exakt eftersom man går in och plockar ut och sätter in enstaka gener. Man kan tom ta gener från djur ( tex fisk ) och sätta in i en växt och kan då få fram helt nya egenskaper som inte kan åstadkommas genom traditionell växtförädling. På så sätt har man tex fått fram majs som producerar ett eget insektsgift.

Två sådana sorter är sedan ett par år godkända för odling inom EU men flera länder är skeptiska och har infört nationella förbud mot den här majsen som heter Mon 810 och T-25. Det är Österrike, Ungern, Frankrike, Grekland, Luxemburg och nu senast Tyskland som begärt undantag från EUs GMO-regler.

Länderna menar att det inte finns tillräckligt med vetenskapliga studier som visar att den genmodifierade majsen inte är farlig för människor och natur. De åberopar därför en säkerhetsklausul som EU har och som är till för att man ska kunna ”dra i nödbromsen” om man hittar negativa konsekvenser för miljön eller människors hälsa, som man har vetenskapliga bevis för.

När EU-kommissionen granskat de argument som Frankrike och Grekland framfört för att slippa odla majsen tyckte de inte att de höll. Kommissionen föreslog därför den 16 februari att de inte skulle få behålla sina undantag. Vid omröstningen fick kommissionen dock inte kvalificerad majoritet för sitt förslag. Det gick därför vidare till ministerrådet.

När kommissionen den 2 mars föreslog att Ungerns och Österrikes undantag skulle tas bort röstade en kvalificerad majoritet av medlemsländerna mot detta och tyckte alltså att de länder som inte ville skulle slippa odla GMO-majsen.

Sverige har i båda fallen röstat för kommissionens förslag att ta bort de nationella undantagen från GMO-odling. I veckan träffade jag miljöpartiets EU-parlamentariker Carl Schlyter som tror att Sveriges positiva hållning till GMO kan förklaras med att regeringen hoppas att svensk GM-teknik är en framtidsbransch.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".