Klara Jacobson är doktorand vid institutionen för Stad och Land, SLU.

2.Hur ska fattiga bönder ha råd med GMO-utsäde?

Harald Cederlund postade i går ett inlägg på sin blogg Skor längtar ut om GM-grödor om miljö. Inlägget var starten på en bloggstafett om GMO som anordnas av Vetenskapsradion Klotet – du kan lyssna till programmet och läsa de andra inläggen på Klotets hemsida. Mitt inlägg här är fortsättningen i stafetten.

har skrivit ett bra inlägg om GMO och miljö tycker jag. Det han dock inte tar upp, som jag skulle vilja belysa är dels att om vi ska tillgodose Greenpeace och Ekologiska lantbrukarnas (samt många andra människors) vilja att kunna välja att odla och äta GMO-fritt så är GMO fria zoner kanske det enda alternativet. Växter sprider sig, inte bara i naturen men i alla steg från gröda till mat, genom pollinering, att lantbrukare delar maskiner, transporter, förädling osv. Att ha zoner som ska hållas GMO-fria är ett sätt att i högre grad säkra möjligheten att välja bort GMO. Den som är mer intresserad av samexistensfrågan kan ta en titt på rapporten, som nu börjar bli lite gammal, men ändå har vissa poänger och som försöker ge en översikt över varför många ekologiska lantbrukare inte vill odla GMO.

Jag surfade även runt lite på länken till Greenpeaces sida som Harald visar i sitt inlägg. Där hittade jag en läsvärd artikel från
av Daphne Tuvesson. Jag tycker att artikeln tar upp flera saker som jag ser som centrala gällande GM-grödor och framtida matförsörjning (punkterna nedan baseras på vad jag tyckte var intressant i artikeln och är inga ordagranna citat på vad artikeln skriver. Kolla gärna artikeln själv)

-        Det är ett problem att den absolut övervägande majoriteten av GM-grödor i dag ägs av (några få) vinstdrivande företag. Detta gör att urvalet av utsäde blir kraftigt begränsat. Patent gör också att småbrukare världen över begränsas i sin möjlighet att själva spara och utveckla lokalt anpassade sorter.

-        De grödor som finns i dag är anpassade till högteknologiskt industriellt jordbruk och bönder som odlar GMO gör det framförallt för att de sparar tid och pengar eftersom de t ex behöver spruta färre gånger. Denna ekonomiska vinst minskar dock i och med att resistens utvecklas hos ogräs och insekter. Detta är ofrånkomligt.

-        En intressant kommentar i inlägget är, tycker jag, att Daphne säger att i USA, där majoriteten av GM-grödor odlas i dag, finns det 35 miljoner människor som saknar tillräckligt med mat. Detta säger något. Jag tror definitivt att ny teknik kan ha en viktig roll att spela i framtida matproduktion, men så länge som gentekniken är så starkt kopplad till ett industriellt jordbruk som kräver stort ekonomiskt spelutrymme så är det tveksamt om de kan hjälpa fattiga småbrukare. Och inte minst: brist på mat är till stor del en politisk fråga och en fråga om makt över resurser, och inte om hur mycket mat som produceras.

Jag skulle vilja koppla det Daphne tar upp till min egen forskning i Sydafrika och ta några konkreta exempel:

I byarna där jag gör mitt fältarbete har småbrukare genom ett statligt projekt under tre år fått finansiering för genmodifierat majsutsäde, konstgödsel och bekämpningsmedel. Majsen de odlar i projektet är en Bt-majs. Majsen är resistent mot angrepp från vissa skadeinsekter genom att den producerar ett gift från en jordbakterie.

Priserna på herbicidresistent majsutsäde har mer än dubblats sen förra året och priset för Bt utsäde har nästan dubblats. Som det ser ut i dag är genmodifierat utsäde ungefär tre gånger dyrare än vanligt hybridutsäde. Om man köper en öppenpollinerad majssort, så är utsädet betydligt billigare. Även om man tar med i beräkningen att öppenpollinerade sorter inte ger lika hög avkastning som hybridutsädet, så är det ändå absolut det mest lönsamma alternativet. De öppenpollinerade sorterna går dessutom bra att spara och så igen, vilket är viktigt för människor som är så fattiga att de inte har råd att köpa utsäde alla år.

Priser på utsäde hos den lokala återförsäljaren år 2008 och 2009

Typ av majsutsäde

Roundup ready (herbicidresistent): pris 2008: ca 500 kr pris 2009: ca 1400 kr

Bt pris 2008: ca 500 kr pris 2009: ca 800 kr

Ej genmodifierat hybridutsäde pris 2008: ca 250 kr pris 2009: ca 350 kr

Öppenpollinerat utsäde (som kan sparas och sås igen) pris 2008: ca 100 kr pris 2009: ca 130 kr

(priserna baseras på att en sydafrikansk rand ungefär motsvarar en svensk krona vilket inte riktigt stämmer, men de inbördes relationerna mellan priserna stämmer)

Ingen av de småbrukare jag har intervjuat under 2008 någon skillnad i avkastning mellan Bt utsädet och vanligt hybridutsäde. Inte heller mentorer i programmet hävdar att Bt majsen ska ge några skördeökningar. Under de år småbrukarna har varit med i projektet har de fått utsäde gratis och har därför inte kunnat väga kostnaden mot avkastningen. Det verkar dock orimligt att ett hushåll med fem personer som lever på max 1000 kronor i månaden skulle spendera mer än det dubbla priset på utsäde som inte ger mer skörd.

Tänk er scenariot att människor som sparat utsäde år efter år, och ibland köpt öppenpollinerade sorter i affären, genom ett projekt som detta går över till genmodifierat utsäde, inte sparar sin gamla majs, och nu när priserna går upp extremt inte har tillgång till sina gamla sorter längre. Folk har dessutom blivit så ordentligt inlärda att man inte kan spara det nya utsädet att de nu tror att man inte kan spara något utsäde som man köper i affären. Många sparar därför inte ens det öppenpollinerade utsädet, trots att de vissa år inte har råd att köpa utsäde till hela fältet. Nu är det inte så illa. Många i byn har inte varit med i projektet och lokala majssorter finns fortfarande att tillgå, men scenariot visar på en verklig risk.

Man kan argumentera att detta bara är ett dåligt genomfört jordbruksutvecklingsprojekt och att småbrukarna helt enkelt har fått dålig rådgivning. Men detta är inget isolerat fall. Utsädespriserna har gått upp kraftigt och detta drabbar de fattiga hårdast. Priserna på genmodifierat utsäde har gått upp mycket mer än annat utsäde. Att gå in i ett jordbruk som är starkt kopplat till världsmarknadspriserna när man inte har några ekonomiska marginaler gör att risktagandet i jordbruket ökar. När avkastningen dessutom inte ökar i relation till risken finns det ingen anledning att gå in i den sortens jordbruk. Om gentekniken ska ha en plats i att trygga fattiga småbrukares försörjning så måste den verka inom helt andra ramar än den gör i dag.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".