Eleonora Horn är moderator på Ecoprofile

4. Överväger verkligen nyttan riskerna med GMO?

”Teknik bör inte vara målet i sig, utan snarare ett möjligt verktyg/hjälpmedel att uppnå ett mål, vare sig det gäller datasystem eller genteknik med levande organismer. Hur spännande och häftig den nya tekniken än är och trots oanade möjligheter som den ger.”

så skriver Eleonora Horn, moderator på miljöbloggen Ecoprofile. Sista bloggaren ut i Klotets stafett om GMO.

Målet bör vara att lösa ett eller flera problem, och om målet är just att göra det kan det finnas flera vägar att nå det. Oavsett om tekniken är nyutvecklad eller gammal. Det viktiga är att målet uppnås.
Om målet är att lösa matförsörjningen för jordens befolkning, ser jag flera möjliga vägar att gå.

Världen producerar redan, enligt FAO (Food and Agriculture Organization of the United Nations), tillräckligt mycket mat för att det skulle kunna vara möjligt att mätta jordens befolkning om maten fördelades rätt. Kanske inte en så lätt nöt att knäcka, men en möjlig väg att gå. Det går åtminstone att förbättra. Och tittar vi på bidraget som ekologisk odling skulle kunna ge, finns det studier som visar att produktionen i utvecklingsländer kan öka 50-500% när konventionellt jordbruk läggs om till ekologiskt. Skördarna ökar inte här i västvärlden där vi har mer mat än vi behöver, men kan göra det i de länder som behöver mer mat. En möjlig väg att gå som inte inkluderar genmodifierade grödor. Däremot kan det ge ett bättre resursutnyttjande när fler delar av växterna kan tas till vara. Förra sommaren intervjuade jag några bönder på den kirgisiska landsbygden. De odlade ekologisk bomull, trots att de inte fick mera betalt för att odla just ekologiskt. Ändå fortsatte de eftersom de kunde utvinna olja och ge fröskalen till djuren när de inte var fulla av gifter. En möjlighet vid ekologisk odling.

En annan möjlig dellösning skulle vara att minska köttkonsumtionen. Vi äter betydligt mer än vi behöver i delar av världen. Ju högre upp i näringskedjan, desto mer energi förloras. Skulle vi byta ut en del av köttkonsumtionen till vegetariskt, skulle det ge mer mat.

GM-grödor skulle också kunna lösa en del av problemen. Det är också en möjlig väg att gå. Själv tycker jag att det är mycket spännande med vilka möjligheter som finns inom gentekniken, som dessutom hela tiden utvecklas. Men överväger verkligen nyttan riskerna? Skulle vi inte kunna klara oss ändå med tanke på att de långsiktiga effekterna är svåra att förutse och inte är särskilt utredda ännu?
Klimatet kommer att förändras, och då kommer vi att mer än någonsin behöva den biologiska mångfalden som en försäkring för att också kunna försörja oss i framtiden. Att det blir varmare, betyder inte för vår del i Norden att medelhavsfloran bara flyttar norrut. Som bekant kan vi vänta oss större svängningar i klimatet, stormar värmeböljor och andra ytterligheter, men det som också kommer att förändra förutsättningarna är att ljuset kommer att vara en begränsande faktor. Det kan komma att innebära att viktiga samspel mellan arter påverkas, och att arter som t ex pollinatörer och växter inte är i fas med varandra så att pollinering kan ske. Då kan en hög biologisk mångfald, både på gennivå och artnivå, vara förutsättningen för människans överlevnadsmöjligheter. Det är en anledning till att Sverige och en mängd andra länder skrivit under FNs konvention om biologisk mångfald i början av 90-talet.

Även om riskerna inte bedömts vara så stora med de GM-grödor som hittills planterats, saknar jag ett längre tidsperspektiv i riskbedömningarna. En del effekter kan ta flera år att utvecklas. Dessutom behövs mer forskning på GMO som är anpassade till våra klimat- och miljöförhållanden. Tills dess borde vi lägga en massa krut på att utreda och genomföra de andra åtgärder som går för att minska världssvälten. Fortsätta plocka fram gamla sorter som genom evolutionen klarat sig bra mot insektsangrepp och annat, utveckla och använda smarta odlingsmetoder och sist men inte minst med hjälp av ekonomiska instrument och på demokratisk väg se till att maten fördelas rättvisare.
Patentproblemet med dagens GMO, och problem likt det som Klara Jacobson beskriver för småbönder har ingenting med själva gentekniken att göra utan är helt och hållet samhällsfrågor. Jag tycker att Dennis Eriksson utvecklar detta mycket klarsynt i sitt blogginlägg. Det jag vill bidra med till debatten är frågan:

Går det inte att lösa matförsörjningsproblematiken utan att involvera genmodifierade produkter?

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".