1 av 3
2 av 3
Går det att rea ut maten?
3 av 3
Så här blev efterrätten av den nästan slängda maten

Mat för miljarder slängs

Svenska livsmedelsaffärer slänger mat för över 2 miljarder kronor varje år vilket motsvarar över 100 000 ton. Mat som alltså aldrig ens når våra kylskåp där hemma utan istället går rakt ut i butikernas sopcontainrar. Det innebär att mängder av energi går till spillo. Klotets reporter Malin Olofsson och P1-morgons reporter Mikael Sjödell gav sig ut för att ta reda på varför så mycket mat slängs i butikerna.

Jag och P1-morgons Mikael Sjödell besöker först COOP Forum i Västberga i Stockholm för att höra vad det är de slänger. Maria Forsgren som är frukt- och grönt-ansvarig berättar att det ofta handlar om grönsaker och frukter med en liten skavank som kunderna ratar. De åker då i soporna. Att ha en fyndhörna vid fruktdisken är inte heller en bra idé tycker Maria Forsgren. Det skulle inte se fräscht ut.

Jane Karlsson som jobbar i kyldisken plockar bort ostkakor, pastrami och köttbullar som inte heller de hamnar i kundernas varukorg. Även om det är två eller till och med fyra dagar kvar till utgångsdatumet. Jane Karlsson tycker själv att det är tråkigt att mat som faktiskt går bra att äta slängs, men samtidigt förstår hon kunderna som bara vill betala för prima vara som dessutom håller flera dagar hemma i kylskåpet.

Att det är just frukt- och grönt och färskvaror som slängs av butikerna bekräftas av Thomas Svaton på branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel. Enligt deras beräkningar slänger de svenska livsmedelsbutikerna mat för ett värde på över 2 miljarder kronor om året. Det är ungeför 100 000 ton mat enligt Avfall Sveriges kalkyler.

Jag och Mikael får med oss en kasse av kasserad men fullt ätbar mat från butiken och ger oss ut på stan. Skulle det kanske kunna gå att och rea ut maten, undrar vi.

När vi frågar folk på gatan så är vissa intresserade medan andra inte alls vill köpa äpplena om de har en prick på skalet. Men för att ta reda på om den här maten verkligen går att äta, den är ju ändå kasserad av butiken, bestämmer vi oss för att själva tillaga och äta den. Fruktsallad med chokladmousse blev det till efterrätt. Smakade riktigt bra.

När maten väl hamnat i butikernas soprum finns det ingen återvändo. Då är varorna inte längre mat utan avfall och går antingen till förbränning och blir till fjärrvärme och el, eller rötas den eller komposteras så att växtnäringen också tas till vara. Vilket sätt som är bäst beror på vad man är ute efter säger Thomas Ekvall som är docent på Svenska miljöinstitutet, IVL. Om man förbränner matavfallet så får man ut hälften av den energi som det gick åt att producera maten. Om det rötas så får handlar det om en fjärdedel.

Idag finns det ett mål om att minst 35 procent av allt matavfall i sverige, dvs från hushåll, restauranger, storkök och butiker, ska återvinnas genom biologisk behandling dvs kompostering eller rötning senast nästa år.

Men det är inte avfallshanteringen som är det stora problemet när det handlar om maten, enligt Thomas Ekvall. På den biten av vi bra i Sverige, säger han. Det handlar om energispillet som blir av att vi inte äter den mat som producerats.

Om man bara tittar på den mat som aldrig ens når våra kylskåp där hemma utan som de svenska butikerna slänger varje år så skulle den energin, som nu alltså går till spillo även om man tar hand om avfallet, räcka till att försörja en hel by på 5 000 hushåll med energi under ett år. Så det mest energieffektiva är alltså att äta upp maten.

Det finns också butiker som tänkt i de här banorna. I Lund har kocken Karl-Johan Rehmert till uppdrag att laga till dagens lunch av varorna som är på väg att plockas bort från hyllorna. Lundastudenterna är sedan trogna kunder, berättar han. 

Men det finns också de som gärna skulle vilja få maten som butikerna nu slänger. På soppkök och härbergen för hemlösa är all mat som går att äta mer än välkommen. Det säger Janna Hellerup Ulvselius som är verksamhetschef för Stadsmissionens insamlingsavdelning i Stockholm. Hon tycker att det är förfärligt att så mycket mat slängs när den skulle kunna komma till användning.

Men att skänka bort mat till välgörenhet är ingenting som butikerna vill göra enligt Thomas Svaton på matvarubutikernas branschorganisation. Det finns risk för en andrahandsmarknad och butikerna måste ha full kontroll över var matvarorna hamnar, säger han.

Vad tycker du? Vilka lösningar skulle du vilja se vad på vad man ska göra med den här maten som nu slängs innan den ens hamnat hemma i våra kylskåp? Och väljer du bort paprikan i butiken om den har en prick på skalet eller skulle en fyndhörna vid grönsaksdisken kanske vara något?

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista