1 av 4
Statsminister Fredrik Reinfeldt på möte med president Barack Obama. Foto: AP Photo/Susan Walsh Scanpix
2 av 4
3 av 4
Tom Tietenberg. Foto: Colby college
4 av 4
Dallas Burtraw. Foto: Anette Andersson Mistra

En USA-lag som äter koldioxid

Många hoppas på att USA:s kongress snabbar på sin process så att president Barack Obama hinner skriva på en amerikansk lag om koldioxidminskningar via utsläppshandel före Köpenhamnsmötet. Men det finns en annan lag som kan få ännu större betydelse och där resultat väntas redan i november. Den heter , och gör det möjligt efter att utslag i USA:s högsta domstol att EPA, den amerikanska motsvarigheten till Naturvårdsverket, får sätta upp regler för koldioxidminskningar om de kan visa att växthusgasutsläpp är skadliga för hälsan. Och det har de redan visat i ett preliminärt uttalande. Inom en månad väntas deras slutgiltiga beslut och dessutom nya hårda utsläppsregler för bilar.

Om inte amerikanska politiker snabbt ordnar en effektiv utsläppsmarknad, så blir det myndighetsbeslut och regleringar istället enligt som är senior forskare på det oberoende forskningsföretaget och som beskriver Clean Air act lagen som ett monster som äter allt i sin väg.
Enda problemet enligt Burtraw är att lagen säger att utsläpp större än 250 ton per år ska regleras, vilket är vettigt för svaveldioxid, men inte koldioxid. Om inte EPA kan få ett undantag som höjer gränsen för koldioxidutsläpp till 25 000 ton per år så väntar en administrativ mardröm enligt Burtraw. Vid den gräns lagen säger ska EPA kontrollera över 2 miljoner utsläppskällor (snart sagt varenda skola, företag, sjukhus osv). Men om gränsen höjs så handlar det om 15 000-20 000 vilket blir mer hanterligt och inte riskerar att göra lagen så impopulär att senaten kräver lagändring.

Frågan är bara hur långt president Obama kan gå om man inte hinner sammanjämka de båda lagförslagen som nu ligger i senaten och representanthuset. Gemensamt för dem är att USA till år 2020 ska ge kolkraftverken och industrin och bensinbolagen allt snålare tilldelning av utsläppsrätter så att man ska kunna minska de totala växthusgasutsläpp med mellan 17 % och 20 %.

MEN... det är rejält sockrade siffror, för de där stora utsläppsminskningarna gäller i förhållande till år 2005 års nivå och går inte alls att jämföra med vad EU lovat, där man talar om 30 % utsläppsminskningar jämfört med vad man släppte ut 1990. Ska siffrorna vara jämförbara mellan EU och USA så får man dra av 14 % på kongressens 2 förslag och amerikanerna hamnar då på blygsamma 3-6 procents utsläppsminskningar till år 2020. Vilket ju inte alls är vad FN:s klimatforskarpanel sagt måste till om vi ska klara max 2 graders temperaturhöjning (25-40 %)

Någon global utsläppshandel lär man inte heller kunna få till i Köpenhamn eftersom EU:s utsläppsmarknad är alldeles för olik de amerikanska förslagen för att det skulle funka i nuläget. USA:s förslag gäller inte bara koldioxid utan flera växthusgaser, och är mycket mer omfattande än EU:s. Och så har de väl lärt sig av EU:s misstag, så USA kommer inte dela ut alla utsläppsrätter gratis, utan de ska auktioneras ut till viss del. Fast för att hindra att priset blir för högt har man satt ett tak på 28 dollar per ton koldioxid och dessutom ett golv på 10 dollar.

Troligen kommer USA inom några år på ta med även Kanada och Mexico i sin marknad, och sen kommer de ha med en rejäl portion utsläppsrätter från utlandet som man kan köpa om man bevisligen minskar utsläppen genom investeringar i grön teknik. Och på så sätt kommer förstås EU och USA slåss om samma utsläppsminskningar i till exempel Kina, via FN:s så kallade CDM-rätter, fast USA kommer nog hitta på eget system där också.

En global utsläppshandel är inte att vänta förrän om tidigast något decennium där USA:s och EU:s system bli växlingsbara så att vi kan köpa utsläppsrätter av varandra, tror till exempel professor . Han är rådgivare åt presidenten och har varit med och grundat den enda fungerande regionala utsläppsmarknaden i USA . Men säger Tietenberg, eftersom USA:s utsläppsrätter säkert kommer vara billigare än EU:s så lär det bli en hel del pengar från Sverige som kommer strömma till USA i så fall.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".