1 av 7
Pojke på datorsoptipp Alaba market, Lagos, Nigeria. Foto: Endast med tillstånd av ©2008 Basel Action Network (BAN)
2 av 7
3 av 7
Familj i Guiyu. Foto: Endast med tillstånd ©2008 Basel Action Network (BAN)
4 av 7
Flicka rensar fisk i floden i Guiyu. Foto: Endast med tillstånd ©2008 Basel Action Network (BAN)
5 av 7
Datorbränning i Guiyu. Foto: Endast med tillstånd ©2008 Basel Action Network (BAN)
6 av 7
4 meter höga vakllar av smuggeldatorer i Hongkong. Foto: Endast med tillstånd ©2008 Basel Action Network (BAN)
7 av 7
Förgiftad flod i Guiyu. Foto: Endast med tillstånd. ©2008 Basel Action Network (BAN)

Vart tar svenskt dataskrot vägen?

Klotet har nu utfört sitt uppdrag från elever på i Vänersborg om vad som händer när deras skoldatorer skrotas. Frågan gällde: Hur miljövänligt är det med en dator per elev när dessa sen ska bytas ut?
Hampus Larsson, Sofia Nyström, Alice Larsson, Johan Sjöö och Ida Lenhoff har gjort grundlig research för att vara säkra på hur skrotningen går till. Ringt tillverkaren Apple, besökt återvinningsstationen och kommunens miljöansvarige och ringt branchorganisationen och företaget Kuusakoski. Och visst verkar det som att de flesta svenska datorer verkligen tas isär på ett hållbart sätt och metallerna återvinns. Men... så var det det där som Benny på återvinningsstationen sa om att en del skickas till Kina. Och dessutom finns ju bevisligen smuggling vid sidan om. 

Vet du något om svensk datoskrotsmuggling tipsa oss i kommentarsfältet.

Häromveckan besökte Norsk TV i programmet den kinesiska staden Guiyu. Guiyu tar emot miljontals ton elskrot från väst, trots att det är förbjudet enligt Eu-lag och internationella konventioner att dumpa avfall i u-länder. Ja det är förresten förbjudet också enligt kinesisk lag. På TV-bilderna syns tydligt svensksålda mobiltelefoner som förvandlats till kinesiskt skrot.

Helt utan andningsskydd sitter kvinnor i verkstäder över smälta blybad och värmer loss komponenter från kretskort. Andra doppar komponenter i cyanid och salpetersyra för att komma åt värdefulla metaller. Syran dumpas sen i floden. Vattnet har Ph-värden som gör det starkt frätande. Allt dricksvatten måste fraktas hit med lastbil. Männen bränner datorernas plasthöljen och andas in cancerframkallande dioxiner och hormonstörande bromerade flamskyddsmedel. Marken runt staden är full av kvicksilver och kadmium. Professor Huo Xia på universitetet i Shantou har undersökt 165 barn i Guiyo och fann att 82 % av barnen var blyförgiftade. Hon säger i NRKs reportage att hon funnit att Guiyu-borna har skador på nervsystem, lever och njure och att spädbarnsdödligheten är onormalt hög jämfört med andra kinesiska städer.

Och det är inte bara i kinesiska Guiyu som mängder av västvärldens uttjänta datorer hamnar. I Indien och flera andra länder i Asien finns liknande skrotstäder, liksom i Västafrikanska länder som Ghana och Nigeria. Hör själva vad skräpletaren Mohamed Hassan från Ghana berättar i en Greenpeacefilm på Youtube om sitt jobb med att bränna upp datorer som kommit med fartyg från Europa för att komma åt kopparn inuti.

Pojkarna som jobbar på den stora elektronikmarkanden utanför Accra med den livsfarliga hanteringen, klagar på huvudvärk, hosta och utslag. Containrarna som kommer till hamnen, ofta via Rotterdam, har märkts som hjälpdonationer eller andrahandsvaror. Men mer än hälften av Tv-apparaterna och datorerna är inte alls är bättre begagnade utan trasiga.

EU har stränga lagar mot skrotdumpning, men inga resurser för att se till att de följs. Enligt miljöorganisationen Swedwatch så saknar de flesta tullmyndigheterna i EU resurser för att kolla skeppslaster som lämnar hamn. uppskattar att det handlar om miljontals ton elskrot som smugglas per år från väst. En studie från Holland visar att kriminella ligor köper återlämnade apparater från elektronikaffärerna och ibland till och med får betalt för att ta emot skrotet.

Greenpeace i Storbritannien testade att lämna in en trasig TV på den kommunala miljöstationen. TVn var utrustad med GPS-sändare och miljöorganisationen kunde följa hur den istället för att köras till ett återvinningsföretag, lastades i en container till Nigeria och sen som bevis köpte tillbaka sin egen TV i Lagos slumkvarter. I NRKs program häromveckan visades bilder på hur personer stal inlämnade datorer utanför den stora elektronikkedjan Elköp. Vid vissa butiker försvann hälften av vad som låg i insamlingsvagnarna.

Smuggling från Sverige

Ingen vet, vare sig Naturvårdsverket, eller Tullen, eller Polisen hur mycket elskrot som illegalt smugglas från Sverige, men att det är lönsamt. Det kostar 100 kronor i snitt att återvinna en dator i Sverige, om den dumpas i Indien kostar det 15 kronor. När danska miljöorganisationen Danwatch besökte Accra hittade de datorer från Stockholms läns landsting. Miljöorganisationen fann 2007 att flera tusen ton begagnade mobiler och datorer exporterats från Sverige till Västafrika med ett mycket lågt uppgivet värde.

Johan Rehnquist som är ansvarig för miljöbrott inom Tullverket, säger att man har upptäckt ett tiotal containrar med elskrot som var på väg att smugglas från Sverige under 2009 men att det troligen rör sig om en hel del man missar och att Tullen enligt sitt regleringsbrev ska prioritera vad som kommer in till Sverige och då främst leta efter vapen, narkotika, alkohol och tung kriminalitet. Så den som vill skicka trasiga datorer till Ghana löper ingen större risk för upptäckt, särskilt inte som det finns luckor i lagen som gör att det inte kan dömas ut några straff för avfallssmuggling.

Nytt  svenskt lagförslag

För några veckor sen kom ett nytt lagförslag som ska göra det olagligt att ens förbereda smuggling av miljöfarligt avfall från Sverige. Det ska kunna ge 2 års fängelse berättade miljöminister Andreas Carlgren i Ekot.

Tommy Kangasvieri på Rikskriminalpolisen är nöjd med det nya lagförslaget som han tror kommer att underlätta polisens arbete när man dyker på elskrotsgömmor. Men hur många sådana tillslag polisen gör per år har han ingen uppgift om. Och Johan Rehnquist, Tullens miljöbrottsexpert, tror inte att den nya lagen kommer leda till att mer olaglig datorsmuggling från Sverige upptäcks framöver.
– Egentligen påverkar inte lagen någonting på det sättet för vi har redan idag verktyg att upptäcka sådana här transporter. Utan det handlar ju mera om prioritering och en resursfråga, säger Johan Rehnquist.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".