1 av 4
Ett av många äldre hus som långsamt sjunker ned i marken i takt med att den varmare perioden på året blir något längre för varje år. Foto: Fredrik Wadström
2 av 4
Michail Grigoriev, geolog på Permafrost-institutet i experimenttunneln där man kan studera permafrosten i marken.
3 av 4
Afanasij Jegorov, miljöaktivist i Jakutsk.
4 av 4
Mammut utanför Permafrostinstitutet i Jakutsk. Foto Fredrik Wadström

Invånarna i Jakutsk oroas över varmare klimat i permafrostens land


Världens till ytan största land Ryssland består till 60 % av permafrost, dvs mark där tjälen aldrig går ur jorden. Det är i de nordliga områdena i framför allt Sibirien där permafrosten är som mest utbredd. Men när klimatet nu blir varmare oroar sig många i norra Ryssland för hur deras miljö och infrastruktur påverkas på lång sikt. Klotet har besökt staden Jakutsk som ligger i den största och kallaste ryska delrepubliken i östra Sibirien och där husen börjat luta i takt med att den varmare perioden på sommaren blivit allt längre.

De är väl uppvärmda bussarna i Jakutsk. Utetemperaturen är 25 minusgrader och det platta snötäckta landskapet sträcker ut sig mot horisonten när bussen kommer till stadens glesare utkanter. Från bussfönstret syns de gamla kvarteren i Jakutsk med trähus i ett eller två plan. En del av dem är sneda, andra har sjunkit ned till fönsterhöjd eftersom marken mjukas upp under de heta somrarna och det övre lagret av den eviga tjälen förvandlas till lera. De moderna sten- och betonghusen byggs på pelare som vilar på permafrosten. Den stora frågan som hänger över Jakutsk är vad som händer med byggnaderna om temperaturen fortsätter att stiga för varje år.


På permafrostinstitutet i Jakutsks utkanter öppnar geologen Michail Grigoriev den väl förslutna dörren ned till laboratorierna under institutet. I de frusna tunnlarna kan forskarna utföra experiment med olika stadier av permafrost för att se hur den reagerar på förändringar i sin omgivning. På vägen passerar vi en monter med en baby-mammut. Michail Grigoriev säger att han önskar att kunde säga att den var äkta.


Det här är en kopia men den riktiga mumifierade mammutungen fanns här en gång i tiden väl bevarad av permafrosten där den hittades, säger Grigoriev. Just den här mammuten levde för 39 000 år sedan. Michail Grigoriev visar på hålrum i tunnelväggarna där man med handen kan känna på den stenhårda permafrosten. I tinad form består marken av sand men den frusna sanden är som granit.


På 20 meters djup förändras inte temperaturen någon gång på året, säger Michail Grigoriev på permafrostinstitutet. I de inre delarna av den gigantiska delrepubliken Jakutien råder ett extremt inlandsklimat vilket gör att sommarhettan i Jakutsk kan ta sig över 40-graderstrecket medan vinterkylan går ned mot minus 50. Men permafrosten är olika tjock beroende på var i Jakutien man befinner sig. I söder kan tjälen vara bara några meter tjock. I de arktiska norra delarna kan den sträcka sig 700 meter ned i marken. Under oss där vi står, säger Michail Grigoriev, är det fruset 300 meter nedåt.



I stadhuset i centrala Jakutsk har en grupp unga politiker organiserat ett rundabordssamtal om miljö- och klimatfrågor. De säger att i östra Sibirien oron för framtidens klimat på senare år blivit en av de viktiga frågorna. Skälet är enkelt: människor minns vintrar i Jakutsk när temperaturerna sjönk till minus 60. Förra vintern nådde kylan inte ned till minus 50 en enda gång. Oksana Lavrentieva, är politiskt engagerad, och hon säger att många oroar sig för att den idag frusna marken på lång sikt ska förvandlas till träskmarker.


Någon säger att om 30 år kommer det att bli ett träsk här, någon annan säger om 100 år, en tredje om 50 år, säger Oksana Lavrentieva som gärna vill ta reda på mer exakt hur klimatförändringarna kommer att påverka Jakutien. Hon säger att det finns ett intresse för att klimattoppmötet i Köpenhamn i december ska vidta åtgärder men för många känns långt borta från deras vardag. Men Oksana Lavrentieva hoppas att det kommer att tas beslut i Köpenhamn som kan påverka utvecklingen positivt.   
 

På Permafrostinstitutet i Jakutsk gör forskarna mätningar i hela det jättelika Jakutien, mer än sex gånger större än Sverige. Michail Grigoriev säger att den djupgående permafrosten inte kommer att påverkas om den globala temperaturen stiger ytterligare några grader. Men södra Jakutien håller redan på att tina upp på sina ställen.


Permafrosten håller på att försvinna från de varmare platserna där den från början var tunn, säger Grigoriev. En av de globala riskerna av den smältande permafrosten är att metangaser som istäcket håller instängda i marken börjar sippra ut i atmosfären. Metangas påverkar den globala uppvärmningen i mycket högre utsträckning än vad koldioxid gör. Michail Grigoriev säger att det framför allt i de allt varmare arktiska haven i norra Jakutien börjat läcka ut ganska stora mängder gas i atmosfären. Just kusterna i norr är något som oroar forskarna i östra Sibirien. Ökad nederbörd och värme gör att istäcket smälter och kustlinjen eroderar. Bosättningar nära havet måste flyttas och landmassan minskar i snabb takt. Bara utmed de två arktiska haven norr om Jakutien förlorar Ryssland i genomsnitt nästan 11 kvadratkilometer land per år, säger Grigoriev.


Rundabordssamtalet i stadshuset i Jakutsk närmar sig slutet. En av de som lyssnat är miljöaktivisten Afanasij Jegorov från föreningen Den gröna republiken. Jegorov tycker att det är svårt att tala om klimatåtgärder när så många forskare, inte minst i Ryssland, är anhängare av teorin att klimatet förändras på grund av naturliga cykler och inte av människans påverkan.


Jag skulle vilja att forskarna kom fram till en gemensam hållning, säger miljöaktivisten Afanasij Jegorov som samtidigt tycker att det måste göras något åt de stora globala utsläppen. Hur man än ser på saken kommer de ändå inte att hjälpa till, säger Jegorov 

                                                                                                              Fredrik Wadström

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".