Professor Michael Manns så kallade hockeyklubba.

Climategate avslöjar inget nytt

De ur vetenskaplig synpunkt mest intressanta mailen som offentliggjorts genom att någon hackat sig in i e-post systemet hos klimatforskningsinstitutet vid handlar om den så kallade "hockey klubban", den temperaturkurva som togs fram 2001 av professor och som tidigare kritiserats för att inte stämma. Mailen avslöjar hur forskarna diskuterat hur den uppmätta temperaturkurvan, som visar stark temperaturökning under slutet av 1900 talet, ska kombineras med/överlappa den temperaturkurva som analyserats fram från proxydata, huvudsakligen trädringar, och som inte visar motsvarande temperaturuppgång.

"Hockeyklubban" är den temperaturkurva för de senaste 1000 åren som presenterades i förra IPCC rapporten (2001), och som tagits fram av Michael Mann.  Hockeyklubban var rapportens frontfigur och den berättade att temperaturen på norra halvklotet från år 1000 fram till 1900 varit mer eller mindre konstant. En långsam avkylning under 900 år som sedan hastigt avbryts och under 1900 talet stiger temperaturen snabbt.

Det blir en temperaturkurva som ser ut som en hockeyklubba Och utifrån hockeyklubban drogs slutsatsen att 1990 talet var årtusendets varmaste årtionde och 1998 årtusendets varmaste år.

Hockeyklubban fick stor påverkan på klimatdebatten, dels för att den skrämde och dels för att den bekräftade klimatmodellerna. Utan växthusgaser håller sig temperaturen mer eller mindre konstant, men när växthusgaserna i atmosfären ökar då stiger temperaturen.

Mann fick kritik, dels för den statistiska metod han använt och dels för att en del av de trädringar som kurvan bygger på påstods vara otillförlitliga. Den information som kommer fram från mailkorrespondensen är ungefär detsamma som kritikerna av hockeyklubban tidigare sagt. 

Kurvan byggde till stor del på trädringsserier, fram till 1900 talet. Då tog Mann hjälp av den uppmätta temperaturen och kombinerade de två kurvorna, men inte bara det. Trädringringarna visade att temperaturen nådde sitt maximum redan runt 1940 och sen snarast visade på en avkylning. Mann tog bort de sista trädringsdata och byggde de sista årtiondens trend helt på uppmätta temperaturer. Ett ”trick” menade en del kritiker ”som görs för att dölja att trädringarna visar på avkylning”. 

Problemet med att proxydata (data från trädringar, isborrkärnor etc.) och termometrar går åt olika håll i slutet av 1900 talet är välkänt och om inte trädringarna kan visa på dagens varma klimat så kanske de heller inte visar tidigare perioder med varmt klimat. 

Mailen visar att Jones och Mann diskuterade tricket med att kombinera de två metoderna och Jones använder uttrycket ”dölja nedgången”. Men om det var medvetet fusk eller inte, är upp till var och en att tolka.

Mailen ger också en bild av kontakterna mellan en grupp forskare (Mann, Jones, Briffa m fl) som har och har haft en central roll i IPCC:s arbete och i den forskning som handlar om temperaturutvecklingen. En bild som tyder på att acceptansen för forskare med andra åsikter varit låg. Gemensamt för flera är också att de varit ovilliga att lämna ut de grunddata som deras forskningsartiklar bygger på. Därför var det inte en överraskning att Jones råkade ut för dataintrång.

Kommer Climategate att ha någon betydelse för klimatforskningen och för klimatdebatten? Ja, det beror på vädret de närmaste åren. Kommer det uppehåll i den globala uppvärmningen som nu varat i c:a tio år att fortsätta, då kommer växthusgaserna stora betydelse för klimatförändringarna att ifrågasättas av allt fler. Att växthusgaserna har en betydelse är nog de flesta överens om, frågan är som sagt hur stor den är.

På måndag inleder Klotet en bloggdebatt om Climate gate. Först ut är Maggie Thauersköld Crusell som driver webbsidan . På tisdag är det Anders Emretsson på   tur.

Sven Börjesson, miljöreporter P1
sven.börjesson@sr.se

Pelle Zettersten, Klotet
pelle.zettersten@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista