1 av 6
2 av 6
3 av 6
Regnskog i Peru.
4 av 6
Abraham Alcantara, foto: Claes Andreasson.
5 av 6
Richard Smith, foto:Claes Andreasson.
6 av 6
Göran Nilsson Axberg, skogsforskare på SEI.

Hur ska regnskogen räddas?

På Klimatmötet i Köpenhamn, som pågår just nu, är en av många frågor som diskuteras vilken roll skogen, och i synnerhet regnskogen, spelar för klimatet, och hur den med gemensamma krafter ska räddas?

Enligt FN:s klimatpanel står avverkningen av skog för ungefär femtedel av dom globala utsläppen av växthusgaser, det gäller särskilt den storskaliga avverkningen av tropisk regnskog, det här för att mycket av den skogen används som bränsle och eldas upp, därmed frigörs koldioxdid. När skogen försvinner går vi också miste om trädens förmåga att ta upp koldioxid.

Men skogen har förståss också många andra funktioner, mängder av ekosystemtjänser och hem för alla växter och djur som bor där.

Jordens lunga.
Hem åt mer än hälften av planetens alla arter. 
Ett av världens mest intakta ekosystem.
 

Vi har hört dem förut - beskrivningarna av regnskogen - det har nästan blivit till klyschor - med de är lika sanna och aktuella idag som för tjugo år sen. Men fortfarande skövlas stora arealer tropiskskog. Inte minst för att det ska bli soja till djurfoder, snyggt trä till våra trädgårdsmöbler, och brasilianskt kött på tallrikarna. 

Regnskogen har nu fått en viktig roll i samband med målet att minska världens utsläpp av växthusgaser för att klimatförändringarna inte ska skena. Och eftersom den illegala liksom den lagliga avverkningen av regnskog runt om i världen står för stora utsläpp - ja uppemot en femtedel av de totala globala utsläppen av växthusgaser -  så är nu bevarandet av skogen - en fråga på bordet i klimatförhandlingarna inför Köpenhamnsmötet. Hur värdlens länder ska ta ett gemensamt ansvar för att regnskogen bevaras och brukas på ett hållbart sätt. 

Svaret från det internationella samfundet har kommit att kallas . som står för "Reduced Emissions from deforestation an forets degradation" - dvs minskade utsläpp från skogsavverkning och skogsförsämring. 

REDD innebär generellt uttryckt att de rika länderna i världen betalar till utvecklingsländerna för att de ska bevara skogen. Att det ska bli mer lönsamt att ha den kvar än att avverka den. Och att de rika länderna sedan kan tillgodoräkna sig den investeringen i regnskogen som en utsläppsminskning för sitt land. För när skogen får stå kvar så binder den växthusgaser både i marken och i träden. Så man kan säga att det här handlar om att sätta en prislapp på skogen ur ett klimatperspektivt. Att man sätter ett värde på de utsläppsminskningarna som skogen hjälper oss med genom att den bara få finnas kvar. Att det byggs upp system för hur skogen ska kontrolleras och bevaras det är mycket positivt tycker Lasse Gustafsson på , WWF.

- REDD är en viktig mekanism eftersom det förutsätter en uppbyggnad av civila strukturer som kan hantera de här frågorna. Att lagar tydligt berättar vem som har rätt att avverka, vem som äger olika markområden och hur skog skall förvaltas. I systemet ingår också olika åtgärder för de som inte följer reglerna, säger Lasse Gustafsson på WWF.

Men det finns en del frågetecken kring hur man ska se till att pengarna för skogsbevaringen verkligen hamnar på rätt ställe.  För många fattiga människor runt om i världen är det helt livsavgörande att få bruka skogen.

Vår klotetmedarbetare Claes Andreasson har träffat Abraham Alcantara som livnär sig på att i liten skala odla kaffe, kakao och ananas på den bördiga marken i ett regnskogsområde i Peru.Det som blir över efter att byn och familjen tagit vad de behöver säljer han på marknader i städerna i närheten, säger han.

För Abraham Alcantara är djungeln och marken källan till hela han och hans familjs överlevnad.

- Djungeln är vårt arbete - utan djungeln är det inget liv  säger han.  och fortsätter med att ibland måste han hugga ner träd för att kunna använda marken. Men han planterar sedan också andra träd, lägger han till. 

Men det är inte mycket som behövs huggas ner för varje familj, fortsätter han - kanske 5 acres - men det beror på hur stor familjen är, och eftersom hans familj inte har någon annan inkomst så är det enligt honom helt självklart att de måste få pengar och hjälp med att göra nåt annat för att kunna överleva om de inte längre ska få hålla jordbruk här.

Han säger att det är helt logiskt att det måste komma in pengar om man ska förhindra att träden fälls. Fattigdomen tvingar folk att hugga ner träden för att överleva. Det finns familjer med många barn och de har inte tillräckligt med mark för att klara sig på så de hugger ner träden i djungeln för att komma åt mer jord att odla på.  Det skulle vara en bra idé att ge dem pengar så att de slipper göra så, säger Abraham Alcantara.

Representanter från olika ursprungsbefolkningar har varit oroliga för vad skogsavtalet REDD - kommer att innebära för dem. Betyder det att de inte längre får leva och bruka regnskogen. Och vem kommer att få pengarna som kommer från utlandet för att skogen ska behållas. Kommer pengarna hamna hos dem eller kommer de att stanna hos regeringen. Att få inflytande i förhandlingarna av avtalet har därför varit en viktig fråga sedan skogen började diskuteras i klimatsammanhang 2005. Det var då som idén lanserade av Papua Nya Guinea och Costa Rica på ett av FN:s klimatmöte. Sen dess har det hettat till ordentligt i diskussionerna som tex. i maj 2008. då representanter från olika grupper i Latinamerika protesterade på ett möte där frågan diskuterades. Och det är just bristen på inflytande som är en av de stora frågorna som måste lyftas enligt den här gruppen.

Richard Smith, är antropolog och chef för organisationen  i Peru. Han har i mer än trettio år arbetat med den peruanska ursprungsbefolkningen i Amazonas. Och han säger att det är viktigt att förstå att många ser på skogen ur ett jordbruksperspektiv.

Richard Smith säger att det mycket kvar att göra när det gäller att informera folket om varför det är viktigt att skogen inte huggs ned och hur avverkningen kan stoppas eller bli hållbar utan det hotar den ekonomiska utvecklingen.

En viktig pusselbit i det nya skogsavtalet är hur man skall kontrollera att träden verkligen står kvar efter att pengarna kommit in? Är fler skogsväktare och militära patruller, som i Brasilien, lösningen?
Nej det är det inte säger, som är skogsforskare vid  och som har jobbat med regnskogsfrågorna i många år.

- Att vakta skogen med gevär är ingen långsiktig lösning. Att hålla ute människor som behöver skogen för att kunna leva är omoraliskt, dessutom finns det inte resurser till det, säger Göran Nilsson Axberg.

Istället handlar det om att få bort efterfrågan på timret.  Och sen är det fattigdomsbekämpning som är det främsta vapnet mot den avverkning som sker av folket som bor i regnskogsområdena.

- Jag tror att det är helt avgörande, klarar man inte fattigdomen och försörjningsfrågorna så klarar man inte skogen heller. Med en ökad befolkning så blir det ett ökat tryck på marken, står det skog på den idag så spelar det ingen roll om det skriker i magen, då huggs träden ner, avslutar Göran Nilsson Axberg.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista