1 av 3
Öppningsanförande av Thomas Kåberger på Energitinget 2010.
2 av 3
Berit Karlsson Energimyndighetens testlabb.
3 av 3
Peter Bennich Energimyndighetens testlabb visar effektiva glödlampor.

Energieffektivisering på allas läppar vid Sveriges Energiting 2010

"Ni är mina hjältar" så smickrade Energimyndighetens generaldirektör Thomas Kåberger alla ute i landet som jobbar med energieffektivisering när han igår inledningstalade på Sveriges Energiting 2010, som samlat 2300 deltagare från energibranschen, universitet och myndigheter. Kåberger lyfte fram goda exempel ur byggnads- och industrisektorn, liksom EUs arbete med olika direktiv för att begränsa produkters elanvändning, som tecken på att en nödvändig omställning mot ett energisnålare samhälle nu verkligen tagit fart. Vi besökte Energimyndighetens testlabb som provar produkters energieffektivitet.

Köksfläktar, kylskåp, tvättmaskiner, tv-apparater mm - vanliga varor i var mans hem som kan variera mycket när det gäller energiåtgång, hanterbarhet och funktion testas av labbet som sedan lägger ut resultatet för allmänheten att ta del av bla på .

Moderna köksfläktar tex kan vara riktiga energislukare, men det är inte själva motordriften som är boven i dramat utan förmågan att dra ut uppvärmd luft ur bostaden.

De allra modernaste och till synes effektivaste köksfläktarna, som kan kan ha ett flöde på upp till 1000 kubikmeter luft per timme,  tar egentligen inte bort mer matos än svagare fläktar- däremot suger de bort mycket uppvärmd varmluft!

– En fläkt med ett flöde på 500 kubikmeter per timme och en på 700 m3 / timme tar bort matos lika bra, men den på 700 fläktar ut mycket mer varm luft. Det är något många inte tänker på, men det  kan vara nog så viktigt att tänka på på vintern, och framförallt i norra Sverige, förklarar testlabbets Berit Karlsson.

Enligt testlabbets beräkningar kan fläkten med större flöde dra ut omkring 1100 kWh värme ur en bostad per år,  medan den svagare endast drar ut 600 kWh/år - men lika mycket matos alltså. Tala om att elda för kråkorna!

En annan trend de senaste åren är att våra tv-apparaterna blivit allt större, drar mer el och står på längre tider - ofta fem sex timmar per dag, även om vi inte tittar hela tiden.

-Skillnaden mellan en liten 50 Watts TV och en stor 100- eller tom 200 Watts skärm kan vara flera hundralappar per år. Lägger man sedan tilll alla andra elektronikprylar i hemmet så kan många bäckar små naturligtvis göra stor skillnad, säger Peter Bennich på testlabbet.

Testerna visar också att det kan vara mycket stor skillnad på hur mycket el apparaterna drar i Standby-läge.

- Det har varit helt godtyckligt. Från 20 w ner till under 1 w för samma typ av produkt. Det här är något man känt till i minst 20 år, men inte gjort något åt förrän nu.

Sedan 1 januari 2010 finns nya EU-bestämmelser som säger att inga produkter får dra mer än 1 W i standby läge, en gräns som om några år kommer att sänkas ytterligare till 0.5 W.  Men då kommer också nya produkter som tex ska stå och kommunierar med nätet på nätterna och laddar ner saker, så där behövs ytterligare översyn, enligt Peter Bennich.

- Från år 2020, när alla nya EU-förordningar är implementerade, räknar man med att kunna spara in minst 11 00 tWh/år - eller nästan tre gånger Sveriges hela energiförbrukning- bara på energianvändande produkter inom unionen. Sedan utvidgas åtgärderna till att gälla sådant som kranar och fönster, som inte drar energi i sig, men som också påverkar energianvändningen.

Frågan är bara vad vi gör med den sparade energin - använder den till ännu fler elektriska prylar?

Elkostnaden är alltså viktig att tänka på när man köper nytt, eftersom det ofta är den som är den stora kostnaden om man tittar på en produkts hela livslängd. De största energislukarna är i prioritetsordning kyl- och frys, belysning och sedan övrig hemelektronik.

- Alltså vill man göra ett riktigt radikalt arbete då ska man ju egentligen gå igenom hela huset: Klimatskal, uppvärmningssystem, ventilationssystem..där kan man spara flera tusenlappar per år, trots att man kanske har en stor investeringskostnad. Men sen kommer alla apparater du har hemma där elförbrukningen fortfarande ökar.

Och för den som är nyfiken på vad de egna prylarna egentligen drar och kostar att använda tipsar Peter Bennich om att det går att låna elmätare hos kommunens energirådgivare. Att köpa en egen kan vara vanskligt. Testlabbet har nämligen visat att elmätarna i handeln kan ge

- En del mäter tyvärr fel effekt tex på standby-lägen men då kan man gå in på våra hemsidor och kolla vilka som mäter rätt. Där finns också andra tips på hur man kan räkna och uppskatta energianvändning och kostnader.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".