1 av 10
2 av 10
3 av 10
4 av 10
Flygbild över Gamla stan och Skeppsbron.
5 av 10
6 av 10
7 av 10
8 av 10
9 av 10
10 av 10

Sommaren 2010: vanligt oväder eller tecken på en global uppvärmning?

Översvämningar och jordskred i Pakistan, Kina och Nordkorea, värmebölja och skogsbränder i Ryssland och en ovanligt het sommar här hemma i Sverige. Det är nog många som undrar - beror det här extrema vädret på människans klimatpåverkan? Har vi själva medverkat till dessa oväder och värmeböljor?

Sommaren 2010 har varit en sommar med många vädermässiga extremvärden. Samtidigt som det var kallare än normalt i bland annat centrala Ryssland, Alaska och södra Sydamerika slogs värme och regnrekord på många andra håll.

Västra Ryssland drabbades under sommaren av värmebölja, med hundratals och åter hundratals rasande skogsbränder till följd. Också i Kina blev sommaren 2010 mycket varm och regnig. Till följd av ihållande regn har Kina under sommaren upplevt sina värsta översvämningar på årtionden.

Riktigt ruskiga väderrapporter har vi också sett och hört från Pakistan. Ovanligt kraftiga monsunregn har öst ner under sommaren och orsakat stora översvämningar i många delar av landet. Här tror man sig kunna räkna siffrorna över omkomna i tusental och siffrorna över hemlösa i miljontal.

Här i Norden blev juli månad som bekant riktigt varm och torr. Finland fick till exempel ett eget nytt värmerekord den 29:e juli med 37,2 grader. Även Europa har upplevt omfattande översvämningar under sommaren 2010, i bland annat Tyskland och Polen. Och även upp mot nordpolen, ja i norra Grönland i alla fall, hände något ovanligt under sommaren när den största isbergsklumpen på 50 år gled iväg från sin glaciär.

Och räknar man tillbaka de cirka 130 år som gått sen modern och pålitlig väderstatistik började föras så är det första halvåret i år det allra varmaste som uppmätts globalt sett vi har alltså haft den varmaste perioden mellan januari och juni sen mätningarna började. Det här uppger USA:s meteorologiska myndighet .

Alla de här extrema väderhändelserna som vi sett kan ha ett samband med människans påverkan på klimatet. Men att dra sådana slutsatser bara utifrån några enstaka händelser är svårt, säger som är enhetschef vid SMHI:s klimatforskningsenhet .
– De extrema händelser som händer nu har hänt förut i tiden också. Så det kan ha naturliga skäl.

Ett skäl till de starka monsunregnen över Asien i år verkar vara det faktum, säger Colin Jones, att Indiska Oceanen är ovanligt varm i år till följd av väderfenomenet El Niño i fjol. Hur jetströmmar har fördelat kall och varm luft uppe i atmosfären kan också ha påverkat. Men sommarens händelser kan vara en blandning av helt naturliga väderfenomen OCH av mänsklig påverkan. För den uppvärmning av klotet som sker, säger Colin Jones, har ökat sannolikheten för fler extrema väderhändelser - som dem som vi bevittnat under sommaren.

Professor Colin Jones får medhåll av Deliang Chen, professor i fysisk meteorologi vid Göteborgs Universitet och huvudförfattare till kapitel 1 i IPCCs kommande rapport AR5. Han säger på telefon från Indien:
– Tittar man på de senaste 10, 30, 50 årens meteorologiska data så inte bara tror vi utan VET att extremhändelserna blivit vanligare och ökat i intensitet och att det har med klimatförändringar att göra. Klimatmodellerna visar dessutom att samma mönster kommer att fortsätta med ökande växthusgasutsläpp. Det är mycket sannolikt att det som händer nu har med mänsklig påverkan av klimatet att göra, men man kan aldrig dra några slutsatser utifrån enskilda år eller platser, sammanfattar Deliang Chen.

– Om vi tittar på vår klimatmodellsberäkning för vad som kan hända i framtiden när man har mer koldioxid i atmosfären, om vi tar 2050 eller någonting där, då kan man förvänta sig att ha den här situationen lite oftare, ja, forttsätter Colin Jones.

Att klimatforskningen visar att vi sannolikt får mer av extremt väder i framtiden, vad innebär det då för Sveriges del? Ja, det första är att vi förmodligen får färre kalla vintrar, säger Colin Jones.
– Det andra är att vi kan förvänta oss att ha mer nederbörd, under vinterperioden också. Att det blir mer varmt och mer fuktigt."
– Kan vi förvänta oss att oftare få häftiga skyfall, till exempel undrar Klotet?
– Det är svårt att koppla klimatförändring direkt till ett visst litet område, som Sverige. Men man har en tendens att se att intensiteten i regnen blir hårdare.
– Men de skyfall som kanske kan få i Sverige, och mera av, hur hårda kommer de att bli? Kommer vi att se liknande scenarion som i Pakistan?
– Nej, man ska inte förvänta sig liknande scenarion som i Pakistan, som har monsunregn. Men man kan förvänta sig att ha liknande intensitet som vi såg i Skåne förra veckan lite mer ofta, enligt Colin Jones.

Sommarens väderhändelser, säger Colin Jones, har lämnat efter sig en känsla av att klimatsystemet nu reagerar lite snabbare och lite mer nyckfullt till följd av global uppvärmning än vad forskarna hittills visat.
– Man har en känsla av att klimatet reagerar på människors effekt lite snabbare och på ett lite mer oförutsägbart sätt än vi förväntat oss.
– Är du orolig?
– För vissa saker är det oroande. För mig är det mest oroande för de delar av världen som är mest klimatberoende och mest utsatta för klimathändelser och katastrofer idag. Det är utvecklingsländer i Afrika och Asien. Det tar ganska lång tid att planera och anpassa för ett förändrat klimat. Och man måste börja tänka på det nu, att planera för något som kanske blir ett stort problem inom 20, 30, 40 års tid, säger Colin Jones.

Under senare år har också många av Sveriges kommuner börjat förbereda sig för ett eventuellt framtida klimat med fler stormar, orkaner, kraftiga skyfall, översvämningar, värmeböljor och bränder. Stockholm till exempel, där har kommunen just denna vecka för första gången börjat träna inför två extrema klimatrelaterade händelser.  Dels en het värmebölja dels en storm som höjer havsnivån med 1,5 meter.

– I vårat scenario så skulle Skeppsbron översvämmas av vatten och nå ända upp till Nationalmuseums trappor. Så klart skulle det bli en massa vattenfyllda källare och förstörd egendom och avlopp även en bra bit bort skulle få problem när vatten börjar tränga upp ur toaletter och golvbrunnar. Men det värsta scenariot är att Mälaren skulle få inträngning av saltvatten från Saltsjön så att vi inte kan producera tillräckliga mängder dricksvatten åt Stockholmarna, berättar Patrik Åhnberg, säkerhetschef vid Stockholm stad.

Sverige är ett av de minst sårbara länderna i världen, säger Anna Jonsson, som forskar just kring sårbarhets- och anpassningsfrågor. Klimatriskerna i sig är mindre här än på många andra håll och Sverige har mycket kunskap och teknik.
– Om man ska titta globalt sett så skulle jag vilja säga att Sverige står väldigt gott rustat för att möta den här typen av väderförändringar, enligt  klimatforskare vid Linköpings universitet.

Men beredskapen skiljer väldigt mycket mellan olika delar av landet och olika kommuner, säger hon. De som är mest alerta är de som redan har haft problem, till exempel efter översvämningar eller efter stormen Gudrun. Ett problemområde som Anna Jonsson tar upp grundar sig på att kommunerna före 2008 inte var tvungna att ta hänsyn till klimatrisker när de planerade bebyggelse. Man tänkte helt enkelt inte så mycket i de banorna.

– Så då har man förlagt bostäder, villor med källare, köpcentra, industriområden i översvämningsbenägna områden. Och det är ju inte så lyckat. Det är fortfarande väldigt många byggnader som ligger fel, eller hur man ska säga. Så dem måste man försöka med skydda med pumpar och vallar och så vidare, säger Anna Jonsson.

Men vem ska då fixa fram de här pumparna och vallarna? Ja, det här sätter fingret på en väldigt viktig fråga inför framtiden, anser som forskar om riskhantering vid Lunds universitet. Vi kanske helt enkelt måste göra mer själva. Vi måste se till att vara förberedda i våra villor och i våra grannskap, inför till exempel stora översvämningar eller elavbrott. Som att i förväg ta reda på vem i grannskapet som har en vedspis om strömmen försvinner och vilka som kan hjälpas åt att bygga vallar.

– Samhället kan inte ta ansvar för varenda individ. Vi ser ju redan nu, bara de här senaste veckornas kraftiga regn där larmcentralen 112 får hur många samtal som helst från individer som säger "min källare är vattenfylld" medan räddningstjänsterna i de kommuner som drabbas av ett så hårt regn måste prioritera samhällsviktig infrastruktur och skydda andra värden.

Men den allra största utmaningen i klimatberedskapen inför framtiden handlar om fantasi, säger Per Becker. Tänk, säger han, om till exempel Malmö - och det är inte helt otänkbart - skulle drabbas av en orkan med mycket större vindstyrka än Gudrun hade. En sådan skulle kunna blåsa bort hela hus. Sådana scenarion, även om de känns avlägsna, måste upp på bordet i kommunerna så att man kan kalkylera vad det kostar att bygga beredskap, säger Per Becker.

– Om man då ser att det skulle kosta enormt mycket och det är något som är högst otroligt att det händer, så har man i alla fall tagit med det i analysen. Men om man inte tar med det i analysen och bara kör strutstaktiken och kör ner huvudet i sanden så kan vi ju aldrig bygga en beredskap som kan klara av någonting oförutsett. Då bygger vi bara en beredskap för det som vi redan har upplevt, anser Per Becker.

Lisen Forsberg
Klotet@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".